Föräldraskap och assistans

Barn i lekpark

Barn i lekpark

Med första barnet var Ninnie orolig att omgivningen skulle tro att det var assistenternas barn. I det gjorde assistenterna ett väldigt bra jobb i att verkligen markera att det inte var deras barn. Ninnie ger ett exempel: ”När jag var i en lekpark och barnen höll på och busade eller nåt sånt där och om någon förälder tittade snett, då skulle ju inte assistenten bry sig, alltså de bara är.” Det var också alltid Ninnies ord som gjorde att det hände saker exempelvis om filten skulle läggas på eller tas bort i vagnen.

Med andra barnet var Ninnie mycket tryggare i sin roll som mamma i förhållande till assistansen och allt har gått mycket enklare. De flesta assistenter har jobbat när båda barnen varit små och Ninnie och hennes man har hittat ett samspel i sitt föräldraskap.

Assistenternas förhållningssätt till barnen

förälder och barn

Ninnie har hela tiden försökt undvika att assistenterna tar för mycket plats i förhållande till barnen. Till exempel lyfter alltid assistenterna barnen med ansiktet vänt mot Ninnie. Det är alltid Ninnie som säger ja eller nej till barnen. Det är alltid Ninnie som tröstar och gosar med barnen. Assistenterna har aldrig någon uppfostrande roll utan det är helt och hållet Ninnies ansvar som förälder.

Ninnie har klara och tydliga regler för hur assistenterna ska förhålla sig. Allt handlar också om att hitta en balans. Assistenterna ska vara mjuka och varma i sitt förhållningssätt men inte vara inbjudande. Ninnie menar att det är en balans mellan att vara professionell men inte kall och hon respekterar den svårigheten.

Ninnie uttrycker det såhär: ”Jag vill inte ha en robot, men jag vill inte att barnen ska ha en lekkompis. Assistenterna svarar såklart när barnen pratar med dom, men de frågar inte vidare och initierar inte egna samtal med barnen som ”jaha hur har du haft det i skolan”. Ingenting sådant men om barnen berättar ”jag gjorde det här i skolan idag”, ”jaha vad kul” svarar assistenterna då. Punkt”.

Tankar innan graviditeten om att ha assistans och barn

Förhållningssätt och barnMycket av Ninnies tankar handlade om anknytning, gränssättning och hur man får barnen att förstå de olika rollerna. Ninnie kontaktade en annan förälder som hon kände lite grann som också har assistans. Hon kom hem till Ninnie och hennes man och berättade hur hon och hennes familj hade löst olika situationer. Ninnies assistenter var även med och lyssnade. Det var skönt att få stöttning och tips av någon i liknande situation, tyckte Ninnie.

Vissa saker var Ninnie helt bestämd på hur hon ville ha det medan annat har hon ändrat inställning till. Innan tänkte hon att hennes barn aldrig skulle få krama assistenterna, även om det var på deras eget initiativ. Men nu känner Ninnie så här: ”att om mitt barn vill ge assistenten en kram så blir det ju jättekonstigt ifall jag skulle säga nej. Det är ju en person och de har någon typ av relation. Så där blev det verkligen tvärtom. Den bild jag hade så skulle det varit katastrof för mig, men så blev det inte”.

Bli bekväm med en ny assistent

bli bekväm med en ny assistentVeronica: ”Att känna sig bekväm med en ny assistent tar ibland en dag, ibland en vecka, det är väldigt olika. Däremot tar det cirka 3 månader innan man vet om det fungerar. Fungerar det efter 3 månader så kommer det att fungera. Om det inte fungerar efter 3 månader då får man lägga ner. Det är samma efter 2 år så finns det en slags magisk gräns, antingen så fungerar det eller så gör det inte det. Väldigt intressant. Många gånger så skär det sig och då lägger man ner. Istället för att fokusera på det så kollar vi varför det skär sig”.

Går det att bli mer lyhörd?

teamworkCaroline tror att det är svårt att träna upp sig och bli mer lyhörd. Antingen har man en förmåga att kunna läsa av situationer och veta när man som assistent ska ta ett steg tillbaka eller framåt eller så har man det inte. Caroline tycker att de assistenter som har haft den förmågan är de som varit trygga i sig själva. De har en förmåga att vara helt närvarande i den situationen som sker och inte heller rädda för att göra ”fel”. De har en stabil och säker grund i sig själva och då spelar det ingen roll vad som händer eller hur andra människor agerar. Dessa assistenter har ofta också en självreflekterande sida och Caroline kan därför prata med dem om situationer som inte gått som planerat. Hon försöker därför att sålla ut dessa personer redan under anställningsintervjun. Då går hon mer på en känsla för hur personen verkar vara än vad de faktiskt svarar på frågorna.

Anhöriga som jobbar

Anhöriga som assistenter

Anhöriga som assistenter

Det är jätteskönt att ha anhöriga som jobbar men det är skönt att inte ha det hela tiden, tycker Louise. ”Jag är ledig på ett annat sätt när anhöriga jobbar, jag är en del av familjen kan man säga”. Louise behöver då inte tänka på att instruera eller förklara utan kan bara vara.

Hur gör du när de tycker en massa?
Det är lättare att säga ifrån till anhöriga tycker Louise, när hon blir arg säger hon: ”Nu jobbar du så du gör som jag säger”. Louise har valt att endast ha anhöriga när hon är på resor, när hon är hemma hos föräldrarna och liknande. Hemma i sin lägenhet har hon utomstående assistenter.

Förhållningssätt till djur

hund och katt

hund och katt

Caroline har en katt och tar ofta hand om sina föräldrars hund. Caroline har en pärm för assistenterna där det finns information och rutiner bland annat för hur assistenten ska sjukanmäla sig, hur det fungerar med friskvård och hur Caroline vill att assistenterna ska förhålla sig till djuren. Hon har dessa förhållningsregler för att hon vill känna att det är hon som tar hand om och bestämmer över djuren. Assistenterna har så lite kontakt som möjligt med djuren och tillrättavisar dom aldrig. Hon har även pratat med assistenterna om detta på ett personalmöte så att alla tydligt vet vad som gäller.

Detta står i pärmen under avsnittet ”Djuren”:
”Jag vill inte att du tar kontakt med djur jag har hemma eller kommer i kontakt med, varken genom att prata med dom eller klappa dom. Om de kommer fram till dig ska du ignorera dom eller putta bort dom.
Då jag har hand om Buster vill jag inte att du rör honom, pratar med honom, tillrättavisar honom eller tar/söker ögonkontakt med honom. Det gäller att ge extra tydliga signaler till djur. Om jag ger ett kommando vill jag inte att du ska peka eller på något sätt ”försöka hjälpa till” hur han ska göra, han blir lätt förvirrad då. Undvik att ha hundgodis i fickan, han kommer då automatiskt gå fram till dig och lukta.”

Vad Christina söker hos en assistent

Vad kan assistenten tillföra

Vad assistenten kan tillföra

Christina är inte intresserad av referenser eller vad någon har jobbat med, det är inte viktigt för henne. För henne är det viktigaste vad den blivande assistenten kan tillföra i assistansen hos Christina och om de klickar med varandra. Det är det som är viktigast. Assistans ser ju olika ut för olika brukare och är det så att den nya assistenten har jobbat hos tio olika brukare så kanske de har varit nöjda med det sättet assistenten har utfört sitt arbete på dessa arbetsplatser. Det innebär inte att när assistenten sedan kommer hem till Christina och gör samma grej hos henne att Christina också kommer bli nöjd. ”För mig handlar det för det mesta om personkemin och hur uppmärksam och lyhörd men framförallt hur pålitligt den jobbsökande assistenten är” säger Christina.

Hur kan man förebygga osäkerhet i yrkesrollen?

osäkerhet

osäkerhet

De flesta konflikter jag har med mina assistenter om assistans, handlar om att man är otrygg förklarar Veronica. Man är osäker som assistent för man inte vet vad som gäller. Att man får dubbla budskap eller man får göra på olika sätt eller man vet inte vad personen som har assistans vill. Då skapar det en osäkerhet i yrkesrollen som blir en osäkerhet hos en själv.

Genom att vara tydlig med hur man vill ha det och hela tiden prata så kan man förebygga detta. Den assistent som har jobbat längst hos Veronica, använder Veronica som bollplank innan hon tar upp saken med de övriga assistenterna. Veronica säger att ”den personen är klok och vågar vara väldigt rak mot mig”. De kan diskutera och assistenten har en förmåga att spegla Veronica och kan påtala att Veronica kan ge oklara budskap ibland.

Det är bådas ansvar att se till att det blir bra. Men det ligger kanske lite mer ansvar hos assistenten kan Veronica tycka. Att klara av att utföra det jag ber om, för när den här assistenten går hem, då har jag nästa assistent att förklara för. Veronica är aldrig ”ledig”. Där kan hon tycka att det är en väsentlig skillnad, så därför tycker Veronica också att hon kan ställa lite högre krav på assistenterna än på sig själv.

Lyhörda assistenter

Olika humör

Christinas assistenter märker vilket humör Christina är på. När hon är på gott humör och har mycket energi pratar Christina mycket och är väldigt social med sina assistenter. Märker assistenterna att hon inte är på gott humör jobbar de precis som vanligt men tonar ner den sociala biten. ”De utför sitt jobb utan det sociala umgänget så att säga” säger Christina. Assistenterna försöker vara mer i bakgrunden samtidigt som de alltid är närvarande för Christina.