Konflikthantering

En kvinna ger en annan kvinna ett papper.

Samtal

Då brukar Christina ta det ganska omgående. Förr i tiden var det inte så. Då kunde det gå flera veckor och till och med flera månader innan hon tog tag i problematiken som hade uppstått mellan henne och hennes assistenter eller i assistansgruppen, hon gruvade sig och mådde dåligt av det. Hon fick en slags aggressions känsla mot assistenten som hade gjort något fel eller sagt något fel men sedan lärde hon sig att ta tag i problemet omgående för att Christina själv ska må bra och slippa inre stress och aggression mot den assistenten som Christina eventuellt hade problem med.

Christina insåg att det här inte var det bästa sättet. Det tog alldeles för mycket energi. Så hon lärde sig att ta tag i problemen ganska omgående.

Träffar chefen öga mot öga

Planering

Planering

Sten har sin kommun som anordnare. Han tycker det fungerar bra och en av orsakerna är att Sten och assistenternas chef finns nära och kan träffas rent fysiskt för att planera.

Sten tycker att kommunen sköter hans assistans som de ska och att assistenterna gör ett bra jobb. En av orsakerna är att det är för deras chef ”sitter i samma hus som jag bor i så vi samarbetar rätt så mycket med allt ifrån nya scheman till om jag ska resa någonstans. Det är bra att man kan planera öga mot öga istället för per telefon.”

En annan orsak till att det fungerar så bra tror han är att han har assistans dygnet runt, att det är svårare för de som har mindre assistans. Han tror det gör att han kan ha bättre kontinuitet och samma assistenter som passar honom.

Personkemin är viktig

Personkemin är viktig

Personkemin är viktig

Magnus menar att hans assistenter blir som en extra familjemedlem i och med att de jobbar så pass långa pass. ”Det är därför viktigt att man kommer bra överens och att personkemin fungerar” säger han och ”ibland gäller det att hitta någon man inte blir tokig på helt enkelt”. Han har varit med om att det flera gånger blivit knasigt och att det visat sig efter ett tag då personen börjar slappna av och de inte längre klarat av att föreställa sig. Det kan då vara en helt annan person än den som var på intervjuerna och introduktionen. Magnus ger ett exempel: ”jag hade en person som var en helt annan person på intervjuerna och sen när han kom hit och började jobba var han som en tecknad figur, ungefär som Snurre Sprätt som far omkring överallt. Jag var ett nervvrak när han jobbat ett pass”.

Magnus pratade då med sitt assistansbolag som kontaktade personen i fråga och meddelade att personen inte skulle få jobba kvar.

Avhandling om barn och assistans

Assistans och barn

Personlig assistans och barn

Viveca Selander har i sin licentiatavhandling Familjeliv med personlig assistans gjort en studie om hur det är att ha barn och personlig assistans. Hon har gjort en rad djupintervjuer med assistansberättigade, assistenter, barn och anhöriga.

I avhandlingen diskuterar hon olika problem som kan uppstå och hur personerna bland annat beskriver skillnaden mellan emotionell omsorg och praktisk (något som för övrigt också Ninnie, en av våra tipsare, tar upp i en del av sina tips). Hon ser stora skillnader mellan de individer som hade någon form av medfödd funktionsnedsättning och de som senare i livet fått funktionsnedsättningen i vuxen ålder. Hon noterar även stora skillnader mellan hur män och kvinnor ser på assistenternas roll.

Assistanskoll finns en intervju med henne. Hon uttrycker där förvåning över vilken stor roll de övriga familjemedlemmarna spelar för föräldrarna. I slutet av intervjun diskuterar Viveca Selander, utifrån de intervjuer hon gjort, för och nackdelar med olika strategier i hur man kan förhålla sig till sin assistans.

Inte assistenternas ansvar att något glöms

Ansvar

Ansvar

När Annika till exempel reser någonstans så är hon själv med och packar och har koll på att allt kommer med. Hon tycker inte att assistenterna ska bära ansvaret om något glömts.

Annika vill inte att hennes assistenter sköter hennes angelägenheter och samtligt ska bära ansvaret om något blir fel. Hon vill själv vara med och anser att det är hon som bär ansvaret. ”Om jag till exempel ska resa någonstans är jag med och packar och kan inte bara sitta och låta de göra det åt mig, säger hon, ”om jag skulle glömma att ta medicin så är det i så fall mitt eget fel och inte assistentens. Då får jag skylla mig själv, jag är en vuxen människa.”

Motsatsen skulle i så fall vara att skriva en packlista och låta assistenterna packa medan hon själv sover, men så vill inte Annika ha det: ”man ska inte utnyttja assistenten så att man själv ska slippa ta ansvar”, säger hon.

Kommunikation är viktigt

Kommunicera är viktigt

Kommunicera är viktigt

Svante tycker det är viktigt med en dubbelriktad kommunikation där både han och assistenten kan komma med synpunkter och förslag. Vid en nyanställning, då assistenten inte känner Svante så väl, får han självklart större ansvar att berätta hur och när han vill/behöver ha hjälp menar Svante.

”Jag säger vad jag behöver hjälp med och assistenten hjälper mig med det. Har i huvudsak bara en assistent så det är inte så komplicerat. Egna initiativ uppskattas eftersom jag själv har studier och annat att tänka på också vilket i sin tur innebär att jag kan glömma bort att be om hjälp”.

Svante behåller sin integritet genom att återigen vara tydlig i kommunikationen. Genom att han är tydlig har han inte haft några konflikter att tala om eller fått sin auktoritet ifrågasatt.

”För att assistansen ska fungera på bästa sätt ser jag till att vara tydlig i kommunikationen samtidigt som jag försöker se till assistentens behov och önskemål gällande till exempel arbetstider och arbetsmiljö. Det uppstår väldigt sällan situationer mellan mig och assistenter men om det gör det så löser vi oftast dem själva. I något enstaka fall har hjälp av assistansbolaget behövts” berättar Svante.

Målet att inte ha mål

Dokumentation

Dokumentation

Sten vägrar gå med på att det upprättas genomförandeplaner för honom och att det förs dokumentation på hans liv. Han tycker det är ett brott mot hans integritet.

På frågan om vad för mål Sten har med sin assistans svarar han att ”målet är ju egentligen att det inte ska vara några mål – att jag ska få leva mitt liv som vem som helst. Det är ju det assistansen går ut på tycker jag, att det är jag som bestämmer. Assistansanordnare, i synnerhet de kommunala, vill nästan alltid upprätta genomförandeplaner och dokumentera sin verksamhet och det vägrar jag gå med på. Jag tycker det är brott mot min integritet.”

Dessvärre slipper inte Sten genomförandeplanen utan att kämpa för det. Kommunens tjänstemän ”går i taket” som Sten säger, och hävdar att man inte kan slippa det utan ”har ett ansvar att dokumentera”. Så frågan om Sten ska få slippa genomförandeplanen är fortfarande ovisst: ”Det är en lös boll i luften”, säger han.

Behålla sin integritet

assistenten läser en bok

Ninnies assistenter är inte i hennes direkta närhet om hon inte behöver dom. De går undan av sig själva. Om de behöver vara i närheten men inte behövs aktivt så sysselsätter de sig med något, det kan vara med mobiltelefonen, en bok eller en tidning. De markerar då både för Ninnie men också för omgivningen att de inte deltar i samtalet.

Ninnie har inte alltid haft det på detta sätt. När hon fick assistans och flyttade hemifrån var hon kompis med assistenterna. Hon kände sig till slut socialt uttömd då hon inte hade behov av några andra kompisar än assistenterna längre. Hon pratade därför med assistenterna om detta och meddelade dom att ”Nu får ni vara på assistentrummet när jag inte behöver er och jag sitter inte och tittar på film med er på kvällarna utan jag är själv.”

Förhållningssätt

Förhållningssätt

Förhållningssätt

Svante ser assistenten som är med honom som vilken människa som helst och de har inga speciella förhållningsorder. Han ser assistenten främst som en vän och sekundärt som ett hjälpmedel.

Svante är noggrann i urvalsprocessen då han nyanställer vilket han tror är en förklaring till varför han sällan har konflikter eller problem med sina assistenter. Den assistent som nyanställs får alltid först provjobba för att Svante ska se om personen passar hos honom eller inte. På det sättet undviker Svante att gå vidare med personer som inte fungerar hos honom. Den främsta anledningen till att han har bytt assistenter är för att de själva har valt att gå vidare i livet och det kan då till exempel handla om vidareutbildning, flytt eller nya familjeförhållanden. Svante har egentligen bara behövt säga upp en assistent och då på grund av att denne inte skött sitt jobb. Eftersom Svante inte fick det gensvar han önskade efter att ha påtalat och påpekat assistentens bristande arbetsinsats såg han ingen annan utväg än att säga upp assistenten.

Naturlig relation till assistenterna

Relationer

Annika säger att hon vill ha en ”naturlig relation” till sina assistenter. Hon ser assistenternas personligheter och olika egenskaper som viktiga även i deras yrkesutövning.

För Annika känns det viktigt att få, vad hon kallar, naturliga relationer, till sina assistenter. Hon vill också att hennes assistenter ska vara ”sig själva” när de jobbar med henne. Tanken att de tvärtom ska vara ”osynliga”, och bara vara hos henne i egenskap av ”armar och ben” tycker hon är märklig och att den typen av relation är ”konstgjord”.

Även i tipsen Anpassar sig automatiskt och Olika assistenter olika roller beskriver hon en del av det tankesättet.