Arbetsmöten

Det finns olika typer av arbetsmöten i min vardag. Det finns dem som är korta och okomplicerade och så finns det dem som är längre och mer komplicerade. Jag har någorlunda koll på hur mötena kommer utspela sig, vad min roll är och såvidare. På så sätt kan jag avgöra hur nära jag behöver placera assistenten. Ibland kan assistenten sitta utanför lokalen med telefonen och larmet som jag använder för att kunna kommunicera och nå assistenten. Ibland kan assistenten sitta med i rummet och ibland behöver assistenten sitta bredvid mig. Om jag ska visa saker eller rösta med handuppräckning behöver jag ha assistenten nära mig. Behöver jag inte ha assistenten i min närhet brukar det underlätta både för mig, assistenten och de andra närvarande att assistenten sitter lite längre bort. Många verkar ha svårt att förhålla sig till assistenterna, ibörjan iallafall. De vill gärna samtala mycket, fråga frågor och det gör att jag hamnar i skymundan vilket ingen annan utan personlig assistent gör. Dessutom så tycker jag att det ibland begränsar min förmåga att ha en obruten kommunikation med assistenten. Den får svårare att ha fokus på mig och mina signaler om det är fler som vill ha assistentens uppmärksamhet.

Genom att ha större fysiskt avstånd till assistenten har jag märkt att människor inte har samma behov av att samtala eller interagera med dem. Sen är det såklart hela tiden en avvägning av mitt behov av assistenten. Är jag osäker har jag alltid assistenten nära tills jag har koll på situationen. Först då kan jag be assistenten att ta lite avstånd. Det sker hela tiden i samtal med assistenten så att vi två är överens och vet var vi har varandra.

Introduktion

Pusselbitar på plats

När jag har introduktion har jag alltid en erfaren assistent tillsammans med den som går introduktionen. Jag har en slags mall som jag följer för att se till att alla nödvändiga moment kommer med. Då vet jag att personen kan eller har sett de moment jag vill att de ska känna till när de börjar jobbet. Jag har en nedskriven arbetsbeskrivning som förklarar praktiska saker i hemmet, på jobbet och hur jag vill att assistansen ska fungera.

De får prova vissa hjälpmedel och andra moment på varandra. Jag börjar med en eftermiddag/kväll och sen morgon/dag. Då får de uppleva ett dygns händelser utan att behöva ta in allt på en gång. Jag hinner även vila mellan passen. Sen pratar vi om passen som varit och efter de två passen pratar vi om förlängning och hur vi vill att den ser ut. Efter ytterligare några pass pratar vi igen om hur det känns, hur vi tycker att det fungerar. Jag frågar alltid om de tycker att intervjun stämmer överens med jobbet de nu provat på. Om vad de tycker är mest utmanande och överraskande. Försöker stämma av och kolla om de behöver mer stöd i någon uppgift och poängterar att de alltid kan maila om de kommer på något mellan våra samtal.

Jag påminner och pratar också mycket om min känsla/upplevelse av situationen för att personen ska få en förståelse för hur jag tänker och känner i de olika situationerna. Det tror  jag gör att vi snabbare kan hitta varandra och lättare hitta ett sätt att samarbeta på. Det kan tex vara att jag alltid vill vara över permobilen eller toalettstolen när jag är i liften. Så kort tid som möjligt där i mellan då det känns tryggare att falla ner i permobilen ifall något skulle hända med liften eller selen. Jag brukar också säga att jag klär på mig på detta sätt för det gör att det känns minst som att bli påklädd utan känns mer som det gjorde när jag själv kunde klä på mig. Sånna småsaker men som är väldigt viktiga för mig och min känsla av trygghet och bekvämlighet i situationen.

Vad kan man göra med sin assistans egentligen?

Chatharina berättar att hon i början tyckte det var lite svårt att veta vad man ska ha assistenterna till och vad man får göra. Vad man kan använda dom till och om det fanns några begränsningar. Det var funderingar kring om det var okej att skaffa en kolonilott och om assistenten får hjälp till då? Och om man vill skriva en bok kan man be assistenten hjälpa en att skriva då?

Redaktörens kommentarer: Det kan vara en omställning att få assistans om man är van att hitta sätt för att få sin vardag att fungera exempelvis genom att anhöriga och vänner ställer upp. Personlig assistans handlar om att kunna leva det liv man vill leva och få möjlighet till självbestämmande och inflytande över sitt liv. Allt som du har tänkt eller vill göra själv kan man be assistenten göra så länge det inte är farligt eller förbjudet. De två F:en är de enda begränsningarna som finns, för övrigt så kan du leva det liv du vill och göra det du vill göra med hjälp av assistansen.

Minska smittorisken hemma

Termometer för att mäta kroppstemperatur

Termometer för att mäta kroppstemperatur

”Jag har rutiner för magsjuka eftersom det är den enda sjukdomen som är farlig för mig om jag skulle få. Jag har tur då jag har så lite sjukfrånvaro. Har förankrat med Försäkringskassan och facket vad man får vabba för och inte och dom tyckte inte det var konstigt att man skulle varit symptomfri i 72 timmar då man varit magsjuk. Om man som assistent är osäker på om man inte smittar längre även efter att det gått 72 timmar och/eller om det är flera i familjen som varit sjuka brukar jag be dom att stanna hemma längre och då får dom tillbaka dom passen senare så att de inte blir av med någon arbetsinkomst. Jag har pratat med Arbetsmiljöverket och dom står ej bakom att folk får stanna hemma om de inte är sjuka, men det är okej med byten om det funkar för personalen. Sjukskrivning gäller såklart bara vid egen sjukdom. Eftersom vi har barn i skolåldern så är det sjukdomar och förkylningar då och då och vi försöker överlag göra så att barnen inte använder samma toalett som assistenterna. Detta blir extra viktigt om det till exempel går magsjuka på barnens skola. Jag vill inte att assistenterna ska bli utsatt för onödig smitta heller och det har funkat himla bra och assistenterna uppskattar det också. Jag är noga med att det ska vara rent och fräscht och en bra arbetsmiljö men att det ändå är ett hem.” säger Hanna.

Assistenterna kommer med egna önskemål

teamwork

Hannas assistenter kommer med egna önskemål. Det fanns en brandfilt inne i assistentrummet och assistenterna hade önskemål om att det skulle finnas ytterligare en brandfilt så Hanna införskaffade då en till.

”Ja det har dom faktiskt gjort. Dom önskade en brandfilt till här ifall det skulle börja brinna så skulle det vara skönt så då skaffade vi två brandfiltar. En ville ha en papperskorg inne i assistentrummet men jag tyckte inte det kändes bra för tycker det är bättre att dom slänger i köket för om man ska slänga fruktskal i en vanlig papperskorg så kommer det bli en massa flugor. När det är en sån sak så är det ingen bra idé att ha en papperskorg där. Annars försöker jag att tillgodose deras önskemål som när vi skulle köpa en soffa till assistentrummet hade jag med mig två assistenter som fick provsitta eftersom det inte är jag som ska sitta i den. På assistentrummet finns mikro, kaffebryggare. De blir delaktiga i det som rör deras arbete i det som rör dom.”

Fördelar med ett assistentrum

Assistentrum

Assistentrum

Annika har ett assistansrum åt sina assistenter. Hon tycker det är bekvämt både för henne själv och för assistenterna.

I assistentrummet kan assistenterna vara då det inte finns några fysiska arbetsuppgifter att göra. Annika tycker det är skönt.  ”Jag behöver ju inte någon som tittar på mig när jag läser en bok”, säger hon.

Hon ser också att assistenterna tycker det är skönt, att de föredrar att gå dit när de inte har något att göra. ”De är mer bekväma i rummet och kan vara där utan att känna sig lata. Jag brukar säga det till mina nya assistenter: ’känn dig inte lat, det är tänkt att vara så’”.

Tar hjälp av nattpatrull

Natt

Natt

Robert har bara assistans dagtid och en nattpatrull kommer och hjälper honom i säng.

Robert har 7,5 timmes assistans på vardagar och 8 timmar på lördagar och söndagar. Tiden är förlagd till dagtid så assistenterna jobbar till halv fyra på dagarna. Därefter är han ensam. Han har trygghetslarm och en nattpatrull kommer ”och kastar mig i säng”, som han säger.

Robert själv trivs med att ha det så och tycker det är skönt att klara sig själv på kvällarna. Det blir mycket facebookande och bland ringer han en kompis.

När det gäller maten förbereder assistenten ett kvällsmål som han sedan värmer i micron. ”Allt ska vara upplagt i tallrik, skuret i bitar samt placerat i kylskåpet så att jag kan komma åt det”, säger han.

Samtidigt säger han att det var bättre förut, ”nu har lagt ut nattpatrullen på entreprenad, vilket leder till att jag får vänta mycket längre innan jag får den hjälp jag behöver”.

Han lägger också till att ifall funktionsnedsättningen skulle försämras kanske hans behov av kvälls- och nattassistans förändras.

Assistenter med undersköterskeutbildning

Utbildning

Utbildning

Robert har en del fysiska besvär som gör att han vill att hans assistenter ska ha en undersköterskeutbildning.

Robert säger att hans funktionsnedsättning blir sämre med tiden och att det därför är bra att personalen vet vad de ska göra i olika situationer. ”Jag har till exempel bröstsmärtor ibland”, säger han, ”idag är det lindrigt, men om det blir värre är kunskapen från en undersköterska bra att ha”.

För Robert handlar det också om att se framåt. Hans diagnos kanske kommer att göra att behovet blir än mer aktuellt någon gång i framtiden, och på det här sättet förbereder han det behovet.

Schema och sjukfrånvaro

Två kalendrar och en penna på et bord

Ninnie har valt att ha dygnsschema för sina assistenter, hon behöver då inte anpassa sina tider eller vad hon gör under dagen till assistentbyten. Den typen av schema är dock sårbart vid sjukdom menar Ninnie. Det är svårt att hitta en universallösning på vikariefrågan men för att underlätta att hitta vikarier har hon lagt ett schema där ingen jobbar heltid. Detta för att det då finns utrymme för assistenterna att vilja och kunna hoppa in vid sjukdom.

Detta är hämtat ur Ninnies arbetsbeskrivning:

Sjukfrånvaro/VAB
Meddela mig så snart du misstänker att du inte kommer kunna jobba. Detta görs via SMS, men om jag inte svarar inom en timme så ring.
Om du är tveksam till om du är sjuk eller smittbärare så vill jag veta det och själv kunna ta ställning till om du ska komma.
 När det gäller barn med magsjuka gäller 48-timmarsregeln. Jag vill alltså inte att någon arbetar vars barn har haft magsjukesymptom två dygn före påbörjat pass.
Var noga med att meddela mig när du är frisk igen eller har friska barn så att jag kan planera framåt.

På plats

"Lätta Lyft" för att kunna bada i havet

”Lätta lyft” för att kunna bada i havet

Eva använder lift. När hon reser tar hon med sig sin Liko light lift. Hon ser även till att få ta med en extra väska för hjälpmedel. Detta är kostnadsfritt och meddelas researrangören/resebolaget då resan bokas. Där har hon laddarna till permobilen och liften, selen till liften och eget glidlakan och kudde. Hon reser alltid med två assistenter. Dels för att det blir mycket packning men även för att de ska kunna jobba och få ordentlig vila. Hon tycker även det är en trygghet ifall någon blir lite förkyld så påverkar det inte Eva.

Eva reser alltid med Lätta lyft. En lyftpåse som underlättar förflyttningar för assistenterna men framförallt för Eva. Det gör inte ont någonstans och hon slipper blåmärken vilken hon fick tidigare när de lyfte i ben och armar. Den använder hon för att flytta till flygplanssätet, till solstolen, soffan eller stranden. Eva har även Lätta lyft i badversionen som fungerar utmärkt om poolen har trappor eller ramp. Den använder hon även till och från i hotellrummets badkar.

Liko light liften har Eva fått utskriven som hjälpmedel från Hjälpmedelscentrum. Lätta lyft har hon själv köpt på Lätta lyft hemsida

Se även tipsen ”lätt reselyft” och ”lyftsele med bärhandtag”

Lätta Lyft

Lätta lyft