Syskon med assistans

Syskonrelation

Syskonrelation

Britt hade en bror med assistans och på frågan hur det var att vara tillsammans som syskon med två assistenter med svarar hon såhär: ”Ibland ville vi prata bara med varandra och så sitter det okända bredvid. Ibland fick assistenterna gå ut på en promenad. För att vi skulle kunna prata ostört och bara vara syskon, inte behöva tänka på assistenterna. Vi kunde då vara syskon och vara privata.”

Britt tycker det hjälper att prata med personer som själva lever med assistans. De har en annan förståelse för hur situationen än personer som inte inte lever med assistans. Britts bror hade personlig assistans tidigare än Britt. Han tyckte det viktigaste var att personkemin skulle stämma, de skulle kunna skoja tillsammans, prata och trivas.

Avhandling om barn och assistans

Assistans och barn

Personlig assistans och barn

Viveca Selander har i sin licentiatavhandling Familjeliv med personlig assistans gjort en studie om hur det är att ha barn och personlig assistans. Hon har gjort en rad djupintervjuer med assistansberättigade, assistenter, barn och anhöriga.

I avhandlingen diskuterar hon olika problem som kan uppstå och hur personerna bland annat beskriver skillnaden mellan emotionell omsorg och praktisk (något som för övrigt också Ninnie, en av våra tipsare, tar upp i en del av sina tips). Hon ser stora skillnader mellan de individer som hade någon form av medfödd funktionsnedsättning och de som senare i livet fått funktionsnedsättningen i vuxen ålder. Hon noterar även stora skillnader mellan hur män och kvinnor ser på assistenternas roll.

Assistanskoll finns en intervju med henne. Hon uttrycker där förvåning över vilken stor roll de övriga familjemedlemmarna spelar för föräldrarna. I slutet av intervjun diskuterar Viveca Selander, utifrån de intervjuer hon gjort, för och nackdelar med olika strategier i hur man kan förhålla sig till sin assistans.

Anhöriga som assistenter

Anhöriga

Anhöriga

Ninnies man jobbar hos henne och Ninnies mamma jobbar extra. Det blir en annan typ av assistans då. Ninnies son tycker det är skönt de dagar då någon anhörig arbetar som assistent och tycker att pappa och mormor är de bästa assistenterna. Han är också medveten om att när pappa jobbar så får han vänta på sin tur, han kanske inte kan få hjälp med det han vill precis i den sekunden.

När Ninnies mamma jobbar har de hittat en bra balans som funkar. Hon vet att hemma är det Ninnie och hennes mans regler som gäller. Så när hon jobbar får hon följa de regler som gäller men då hon är mormor och inte jobbar kan hon gå emot vad Ninnie och hennes man tycker. Det gör en skillnad på rollerna och det är något som hela tiden varit underförstått. Ninnie ger ett exempel: ” Om min dotter vill ha en glass och jag säger nej, då skulle aldrig min mamma bara jo men det kan hon väl få, det är lördag idag. Men däremot om de hade varit hemma hos min mamma då kanske hon hade, ja visst får du det. Hon skulle aldrig säga emot mig eller ifrågasätta något som jag gör inför barnen när hon jobbar.”

Anhöriga som jobbar

Anhöriga som assistenter

Anhöriga som assistenter

Det är jätteskönt att ha anhöriga som jobbar men det är skönt att inte ha det hela tiden, tycker Louise. ”Jag är ledig på ett annat sätt när anhöriga jobbar, jag är en del av familjen kan man säga”. Louise behöver då inte tänka på att instruera eller förklara utan kan bara vara.

Hur gör du när de tycker en massa?
Det är lättare att säga ifrån till anhöriga tycker Louise, när hon blir arg säger hon: ”Nu jobbar du så du gör som jag säger”. Louise har valt att endast ha anhöriga när hon är på resor, när hon är hemma hos föräldrarna och liknande. Hemma i sin lägenhet har hon utomstående assistenter.