Ideellt engagerad

I vissa situationer när Britt inte behöver ha assistenten precis bredvid sig går assistenterna undan och ger henne det utrymme hon behöver just då. Britt är ideellt engageras i en styrelse och på styrelsemöten sitter assistenterna i ett annat rum. De går ut eller sitter någon annanstans. Kan vi ha ögonkontakt så tittar Britt på dem när hon behöver dem annars ringer hon till dem med sin mobiltelefon.

Samarbete i köket

Laga mat tillsammansVeronica tycker om att laga mat och oftast gör hon det tillsammans med assistenterna. ”Röra i grytor kan jag göra själv, däremot får de hacka grönsaker till exempel om det behövs.” Oftast så delar de på jobbet fast Veronica har initiativet.

Men det händer också att hon är ensam i köket och lagar maten själv medan assistenterna är standby. Veronica ropar om det i så fall är något hon behöver ha hjälp med, till exempel med tunga lyft.

Om någon assistent har ett receptförslag så säger hon att hon tacksamt tar emot det men ”det är inte så att jag ändrar mig bara för att assistenten säger ’nä, det här blir mycket godare’. Det är jag som styr vad som ska göras, och det är jag som planerar vad vi ska äta för mat.”

Studenter som assistenter vid studier

ta anteckningar

ta anteckningar

Under en period pluggade Andreas på distans och hade då bara högskolestudenter som jobbade för honom.

Under Andreas studietid var han i behov av assistenter som kunde föra anteckningar. Så under den perioden hade han bara studenter som assistenter. ”De var ju vana att anteckna så jag behövde inte teaterviska så mycket för de visste själva vad som är viktigt på en föreläsning och vad som borde skrivas. Jag såg under tiden vad de skrev men självklart fick jag teaterviska ibland men det gick så otroligt mycket lättare med personer som själva var vana vid föreläsningar.”

När Andreas rekryterade nya assistenter under den perioden skrev han i annonsen på arbetsförmedlingen att det var en fördel att de var studenter och han säger att det gav det jättemånga svar.

Men han säger samtidigt att det inte fanns någon ”plan” bakom det och att det även fanns sociala skäl bakom. ”När jag själv började plugga så bara blev det så, efter ett tag så märkte jag att jag valde just de som själva pluggade eller hade pluggat. Det kanske blir så att intressena man har gör att man söker vissa människor”, säger han.

Mycket handlar om relation

RelationsbyggandeVeronica menar att man visserligen lär sig av sina misstag men att vissa saker ändå inte går att ta med sig från ena assistenten till den andra, att varje relation är unik, och att mycket handlar om att kunna anpassa sig till den nya relationen.

Veronica säger att ha personlig assistans är en ständigt pågående läroprocess. Att man lär sig av sina misstag och att man hela tiden utvecklas. Men Veronica har inte, som hon säger, ”haft lyckan och ha samma stab i flera år”, assistenter har slutat och nya har kommit. Och hon menar att det inte alltid är lätt att ta med sig erfarenheterna från ena relationen till nästa. ”Jag kan ha vissa rutiner och ett visst sätt att vara mot en person men med nästa assistent får man starta om på nytt. Då kanske det inte fungerar på samma sätt”.

Kommunikation via mail

kommunikation via mail

kommunikation via mail

Vicki kommunicerar mycket via mejl med sina assistenter. ”Om jag behöver ändra på något skickar jag ut ett mail till alla och berättar vad som gäller ’från och med nu’. Det är bra att ha fått det skriftligt och de kan läsa igenom det och ta informationen till sig”.

Hon tycker det är bra att alla fått samma information samtidigt. ”De som eventuellt inte förstod kan höra av sig och vi kan sätta oss ner och prata om det. Jag tycker det är ett väldigt bra sätt att kommunicera på.”

Om hon inte är nöjd med en assistents agerande skickar hon i ett tidigt skede ut ett meddelande via mejlen till alla assistenter. ”Är det någonting jag ser håller på att ’barka iväg’ med en assistent och jag känner att, det här skulle kunna hända med flera assistenter kan jag börja med att skicka ut ett allmänt mail och säga att ’jag vill att ni ska tänka på det här’. Då får alla det mailet.

Om sedan assistenten ifråga ändå inte ändrar sig så tar hon ett samtal just med henne eller honom, bokar en tid och säger att de behöver prata. ”Då tar jag upp det det handlar om och säger ’ni fick det här mailet där jag tog upp det här med er och jag ser att du inte tar till dig det jag har skrivit. Jag vill veta varför’. Då har de fått en chans att inte bli utpekade. En del gånger har det gått väldigt bra.”

Vicki vill på det sättet ge personen en chans att rädda ansiktet. ”Får man ett mail som gäller alla så kanske de kommer på att, ’oj då det här måste jag tänka på’. Och så kan man göra något åt det innan det blir en konflikt.

Bestämmer kring sin assistans

Nöjd streckgubbe som pekar med en pekpinne på ett blädderblock med en tumme upp.

Självbestämmande

Magnus säger: ”Jag har väldigt mycket att bestämma kring själv. Jag bestämmer vilka assistenter som ska anställas, hur dom ska jobba, hur schemat ska se ut. Den administrativa biten sköter assistansbolaget. Jag har själv utsett arbetsledaren som är en av mina assistenter”.

Magnus är involverad i schemaläggning tillsammans med arbetsledaren. Arbetsledaren uttrycker Magnus är ”en assistent som jag tycker bra om och som jag litar på och vet att det funkar då den assistenten jobbar. De kriterierna använder jag mig av. Som det känns bäst med. Som sköter sig bäst helt enkelt.”

För och nackdelar med egna initiativ

Lasse vill att hans assistenter tar egna initiativ när det gäller vissa göromål, men inte vid andra. Det gäller för assistenterna att ha fingertoppskänsla för var gränserna går.

”Är en papperskorg full ska den tömmas, det ska jag inte behöva tjata om”, säger han. Men samtidigt vill han inte att assistenterna chansar. Ett exempel är när de tömmer diskmaskinen utan att vara säkra på var sakerna ska stå, Lasse vill själv veta var hans saker finns och måste också vara säker på att han når det han behöver.

Han inser själv att gränserna inte är helt tydliga och att det går olika lätt för olika assistenter att lära sig dessa gränser. ”Vissa har ju fingertoppskänslan och vissa inte men jag tror att jag har fått erfarenhet av vilken sorts människor jag vill ha. Men hittills, varenda gång med en ny assistent som jag har känt från början med att det här kommer funka så funkar det”, säger han.

Olika assistenter för olika tillfällen

starka assistenter på resaEtt annat tillfälle då Andreas väljer sina assistenter beroende av deras egenskaper (jämför med Olika kompetenser för olika sysslor) är när han reser. Då vill han ha assistenter som är fysiskt starka.

När Anders reser väljer han ut de mest lämpliga för uppgiften: ”Om jag ska resa någonstans så ser jag alltid till att jag har med mig någon som har mycket muskler. Man har ju inte alla grejer som man har hemma. Om jag ska flytta från en tältsäng till en stol till exempel behövs det mer muskelstyrka helt enkelt.”

Det innebär att det blir ändringar i schemat för assistenterna så det gäller för Andreas att vara ute i god tid.

När Andreas ska på en social tillställning väljer han assistent utifrån den han tycker har passande sociala egenskaper för uppgiften. Exempelvis om han ska på bröllop. ”Då kan jag ju absolut inte ha med mig en politisk debattör som bara sitter och pratar politik hela tiden. Då måste jag ha någon som tycker om att softa lite och som tycker att det är kul med bröllop helt enkelt.”

Även i det här fallet innebär det schemaändringar för assistenterna så det gäller att prata med assistenterna i god tid.