Rekrytering och introduktion av nya assistenter, medarbetarsamtal och förhållningssätt.
schema
Britt upplever sig mer involverad kring hennes assistans idag. Hon lär sig hela tiden mer och mer. Tidigare förlitade hon sig helt på anordnaren men nu har hon satt sig in i de frågor som är viktigast för henne så att hon kan dubbelkolla att det blir rätt. Det gäller bland annat schemat men också vilka som jobbar som assistenter hos henne. Hon är med vid intervjuer för nyanställningar och sköter introduktionen själv.
Rutiner
Vissa rutiner underlättar vardagen med assistans tycker Christina. Hon har en lista på saker som ska ske på rutin, sommarvikarier får en sådan lista för varje dag. De rutinerade assistenterna vet vad som ska göras och om de glömmer eller Christina vill försäkra sig om att är eller blir gjort så påminner hon eller frågar: ”Du har väl inte glömt att göra det här…”.
Svante har valt att vara kund hos en anordnare eftersom han varken vill, eller har tid att, sköta det administrativa själv. Han får hjälp med annonsering vid rekrytering och att hitta vikarier vid behov såsom vid sjukdom och semester. Han får också juridisk hjälp vid överklagan och liknande.
Svante berättar hur han ser på rollen som arbetsledare
”I praktiken har jag varit arbetsledare själv så länge jag kan minnas. Det är ju jag själv som vet bäst vad jag behöver hjälp med och när. Har ganska lite introduktion och ser i stället till att vara tydlig i kommunikationen i början. Ingen bredvidgång med andra ord. Läser CV och ansökningar och får en känsla för vilka som kan passa utifrån gemensamma intressen, deras livssituation och så vidare”.
Svante tycker att han bestämmer ganska väl över sitt liv inom ramen för de assistanstimmar han har och tillgänglighet av assistent. Han tycker att det överlag känns rimligt sett till förutsättningarna.
Christina har perioder då hon hamnar i en svacka och har det väldigt jobbigt. Är man ny som assistent hos Christina så kan man tro att man som assistent har gjort något fel. Att man har begått något misstag, sagt något fel eller gjort någonting fel. Då brukar Christina påpeka de dagarna hon inte mår dåligt att så här kan det bli under perioder och då vill Christina att de ska veta att det har ingenting med assistenterna att göra. Det brukar handla om ungefär 3-4 dagar i månaden som hon behöver att assistenterna är mindre sociala och hålla sig mer i bakgrunden men ändå utföra sina jobb precis som vanligt.
Assistentrum
Annika har ett assistansrum åt sina assistenter. Hon tycker det är bekvämt både för henne själv och för assistenterna.
I assistentrummet kan assistenterna vara då det inte finns några fysiska arbetsuppgifter att göra. Annika tycker det är skönt. ”Jag behöver ju inte någon som tittar på mig när jag läser en bok”, säger hon.
Hon ser också att assistenterna tycker det är skönt, att de föredrar att gå dit när de inte har något att göra. ”De är mer bekväma i rummet och kan vara där utan att känna sig lata. Jag brukar säga det till mina nya assistenter: ’känn dig inte lat, det är tänkt att vara så’”.
Då Ninnie har medarbetarsamtal med sina assistenter delar hon först ut ett papper med ett antal frågor så att assistenterna kan förbereda sig inför samtalet.
Detta papper delar Ninnie ut:
Hej!
Här kommer några förberedande frågor inför medarbetarsamtal. Fundera, reflektera och skriv gärna ner lite.
På varje punkt samtalar vi, så jag ger min input och syn på sakerna också.
————–
Berätta kort hur du tänker om jobbet här.
Nämn minst två saker som du gillar med jobbet här.
Nämn minst två saker som du tycker är svårt med jobbet här, praktiskt eller känslomässigt?
Vilka saker tycker du att du är bra på i din yrkesroll?
Vilka saker kan du jobba mer på i ditt sätt att vara assistent?
Vad gör jag bra som arbetsledare?
Vilka sidor borde jag jobba mer på/förbättra?
Hur kan jag som arbetsledare förbättra din situation på arbetsplatsen, praktiskt eller känslomässigt?
Hur ser du på framtiden i förhållandet till jobbet?
Övriga tankar?
Rutiner
Ninnie har rutiner som assistenterna ska utföra då de påbörjar sitt arbetspass, på kvällen och då de går av sitt arbetspass.
Detta har Ninnie nedskrivet i arbetsbeskrivningen för sina assistenter:
När du kommer:
-Sätt mobilen på ljudlös/diskret.
-Titta på tavlan i assistentrummet om det finns väckningstid eller annan info.
Kvällen:
-Städa assistentrummet. Torka av och dammsug vid behov (bara att låna såklart).
-Kolla om diskmaskinen behöver tömmas.
-Ta bort disk som jag har lämnat i huset, gå en sväng och kolla alltså.
-Köket ska vara noga rengjort!
-Spisen, fläkten och diskbänken avtorkad.
-Diskhon och silen rengjord, viktigt att silen sitter rakt.
-Plocka ur diskstället, förutom använda glas och sugrör.
-Töm soporna och gå ut med dem.
På morgonen innan du går hem:
-Kolla om du har något i kylen som ska tas ut.
-Stäng fönstret och stäng av fläkten om du inte möter någon.
Samtal
Då brukar Christina ta det ganska omgående. Förr i tiden var det inte så. Då kunde det gå flera veckor och till och med flera månader innan hon tog tag i problematiken som hade uppstått mellan henne och hennes assistenter eller i assistansgruppen, hon gruvade sig och mådde dåligt av det. Hon fick en slags aggressions känsla mot assistenten som hade gjort något fel eller sagt något fel men sedan lärde hon sig att ta tag i problemet omgående för att Christina själv ska må bra och slippa inre stress och aggression mot den assistenten som Christina eventuellt hade problem med.
Christina insåg att det här inte var det bästa sättet. Det tog alldeles för mycket energi. Så hon lärde sig att ta tag i problemen ganska omgående.
Planering
Sten har sin kommun som anordnare. Han tycker det fungerar bra och en av orsakerna är att Sten och assistenternas chef finns nära och kan träffas rent fysiskt för att planera.
Sten tycker att kommunen sköter hans assistans som de ska och att assistenterna gör ett bra jobb. En av orsakerna är att det är för deras chef ”sitter i samma hus som jag bor i så vi samarbetar rätt så mycket med allt ifrån nya scheman till om jag ska resa någonstans. Det är bra att man kan planera öga mot öga istället för per telefon.”
En annan orsak till att det fungerar så bra tror han är att han har assistans dygnet runt, att det är svårare för de som har mindre assistans. Han tror det gör att han kan ha bättre kontinuitet och samma assistenter som passar honom.
Personkemin är viktig
Magnus menar att hans assistenter blir som en extra familjemedlem i och med att de jobbar så pass långa pass. ”Det är därför viktigt att man kommer bra överens och att personkemin fungerar” säger han och ”ibland gäller det att hitta någon man inte blir tokig på helt enkelt”. Han har varit med om att det flera gånger blivit knasigt och att det visat sig efter ett tag då personen börjar slappna av och de inte längre klarat av att föreställa sig. Det kan då vara en helt annan person än den som var på intervjuerna och introduktionen. Magnus ger ett exempel: ”jag hade en person som var en helt annan person på intervjuerna och sen när han kom hit och började jobba var han som en tecknad figur, ungefär som Snurre Sprätt som far omkring överallt. Jag var ett nervvrak när han jobbat ett pass”.
Magnus pratade då med sitt assistansbolag som kontaktade personen i fråga och meddelade att personen inte skulle få jobba kvar.