Administration

Ett assistansbolag är Annikas formella arbetsgivare och de tar hand om kollektivavtal, försäkringar och ordnar med löneutbetalningar. Själv ansvarar hon för allt som har med hennes personliga assistans att göra. Hon rekryterar, schemalägger, lönesätter, har introduktioner och medarbetarsamtal, ”allt som rör mig”, som hon säger.

Annika säger att hon trivs väldigt bra med den arbetsfördelningen eftersom hon vill ha så lite som möjligt med administration att göra. ”Det funkar jättebra för mig att kunna lägga sådana grejer på en arbetsgivare och veta att de följer de lagar och regler och förordningar som gäller”, säger hon. Samtidigt så tycker hon att hon har makten över sitt eget liv och det som gäller henne som person. ”För mig funkar den uppdelningen jätte-jättebra”, säger hon.

Förut lät Gun-Britt ett av de stora bolagen i branschen sköta sin assistans. Men hon tyckte det blev alldeles för opersonligt så för knappt ett år sedan blev hon egen arbetsgivare. Gun-Britt tycker att det ger henne större eget inflytande över sin assistans.

Det praktiska låter hon ett lokalt kooperativ ta hand om. Där har hon en handläggare som till exempel hjälper henne när hon vill rekrytera ny personal och hon tycker att hjälpen hon får därifrån fungerar bra.

Att vara med i kooperativet ger även andra fördelar. Genom det har hon tillgång till en lokal där det ordnas olika aktiviteter. Där får hon också möjlighet att träffa andra assistansanvändare och deras assistenter. Kooperativet anordnar även gemensamma aktiviteter som man kan vara med på om man vill. Där finns också en bil som medlemmarna kan låna.

Som anställd i en verksamhet som tillhandahåller personlig assi­stans är du skyldig att följa LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) bestämmelser.

I LSS 29 § står det: ”Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han/hon därvid erfarit om enskildas personliga förhållanden”

Detta gäller för alla anställda, korttidsvikarier, assistenter under utbildning som deltar i arbetet samt praktikanter.

Vad innebär tystnadsplikt för dig som personlig assi­stent?

Tystnadsplikt innebär att det är förbjudet att muntligen, skriftli­gen eller på annat sätt föra vidare (exempelvis genom en jakande nickning) och lämna ut uppgifter om en­skilda assistansberättigade, dennes familj eller vänner till obehöriga, till exempel din egen familj eller andra utomstående. Du får inte heller föra vidare uppgifter om den assistansberättigade utsatts för fysisk eller psykiskt obehag eller skada av något slag. Så snart det finns minsta risk för att någon, den assistansberättigade eller dennes familj eller vänner, skulle kunna uppleva obehag om uppgifter som rör dem förs vidare är du skyldig att hålla uppgiften hemlig. Det är den assistansberättigades egen personliga uppfattning som avgör vad som är känsliga uppgifter för henne/honom, detta är alltså inte något du som assistent själv kan bedöma. Som personlig assistent ska du vara medveten om att tystnadsplikten även gäller efter att din anställning har avslutats. Tystnadsplikten gäller hela ditt liv.

Vilka uppgifter gäller tystnadsplikten?

Några typiska uppgifter är hälsotillstånd och funktionshindrets art, antal assistanstimmar, familjesituation, ekonomi och social situation i övrigt. Andra förhållanden som skyddas är adresser, telefonnummer och bilder. Tystnadsplikten gäller även förhållanden som rör närstående till den assistansberättigade, exempelvis föräldrar, syskon eller andra personer den assistansberättigade kommer i kontakt med. Det är återigen inte du som bedömer om det du spri­der ut är till skada för den person uppgifterna rör eller inte.

I praktiken innebär detta att om du får skjuts till eller från jobbet hos den assistansberättigade kan du inte bli avsläppt eller lämnad precis utanför dörren, utan på ett sådant avstånd och plats att det inte går att avgöra var personen bor någonstans. I din kalender där du skriver när du ska jobba kan du inte skriva den assistansberättigades namn, utan får exempelvis skriva ”jobba” eller företagets namn. I din adressbok i telefonen kan du inte heller skriva den assistansberättigades namn utan får exempelvis skriva ”jobbet” eller företagets namn.

I vissa fall finns möjlighet att bryta mot tystnadsplikten i en nödsituation, vid allvarlig fara för liv eller hälsa. Detta framgår av BrB (Brottsbalken) 23:6. Skulle en assistansberättigad bli svårt sjuk och sväva mellan liv och död kan en assistent ta snabba och nödvändiga kontakter med sjukvården, oavsett den assistansberättigades egen inställning.

Gäller tystnadsplikten även inför arbetskamrater och överordnade?

Grundregeln är att uppgifter inte får lämnas till någon som inte har med den assistansberättigades situation att göra. Självklart får du meddela viktig information till andra assistenter eller överordnade som arbe­tar hos samma assistansberättigade person om denne inte kan göra det själv och behöver stöd i detta. Du får inte lämna ut andra upp­gifter än de som har betydelse i den aktuella situ­ationen.

Vad händer om jag bryter mot tystnadsplikten?

Om du lämnar ut uppgifter som du är skyldig ett hålla hemliga kan du åtalas och dömas för brott mot tystnads­plikten. Straffet för sådana brott är böter, skadestånd el­ler fängelse i högst ett år.

Jag har utöver detta skriftliga avtal fått muntlig information om tystnadspliktens innebörd. Jag har förstått vad min tystnadsplikt innebär och accepterar de villkor som framgår av avtalet.

____________ den _______/_____           20__

______________

Underskrift

______________

Namnförtydligande

_____________

Personnummer