Förhållningssätt

Förhållningssätt

Förhållningssätt

Svante ser assistenten som är med honom som vilken människa som helst och de har inga speciella förhållningsorder. Han ser assistenten främst som en vän och sekundärt som ett hjälpmedel.

Svante är noggrann i urvalsprocessen då han nyanställer vilket han tror är en förklaring till varför han sällan har konflikter eller problem med sina assistenter. Den assistent som nyanställs får alltid först provjobba för att Svante ska se om personen passar hos honom eller inte. På det sättet undviker Svante att gå vidare med personer som inte fungerar hos honom. Den främsta anledningen till att han har bytt assistenter är för att de själva har valt att gå vidare i livet och det kan då till exempel handla om vidareutbildning, flytt eller nya familjeförhållanden. Svante har egentligen bara behövt säga upp en assistent och då på grund av att denne inte skött sitt jobb. Eftersom Svante inte fick det gensvar han önskade efter att ha påtalat och påpekat assistentens bristande arbetsinsats såg han ingen annan utväg än att säga upp assistenten.

Naturlig relation till assistenterna

Relationer

Annika säger att hon vill ha en ”naturlig relation” till sina assistenter. Hon ser assistenternas personligheter och olika egenskaper som viktiga även i deras yrkesutövning.

För Annika känns det viktigt att få, vad hon kallar, naturliga relationer, till sina assistenter. Hon vill också att hennes assistenter ska vara ”sig själva” när de jobbar med henne. Tanken att de tvärtom ska vara ”osynliga”, och bara vara hos henne i egenskap av ”armar och ben” tycker hon är märklig och att den typen av relation är ”konstgjord”.

Även i tipsen Anpassar sig automatiskt och Olika assistenter olika roller beskriver hon en del av det tankesättet.

Anhöriga som assistenter

Anhöriga

Anhöriga

Ninnies man jobbar hos henne och Ninnies mamma jobbar extra. Det blir en annan typ av assistans då. Ninnies son tycker det är skönt de dagar då någon anhörig arbetar som assistent och tycker att pappa och mormor är de bästa assistenterna. Han är också medveten om att när pappa jobbar så får han vänta på sin tur, han kanske inte kan få hjälp med det han vill precis i den sekunden.

När Ninnies mamma jobbar har de hittat en bra balans som funkar. Hon vet att hemma är det Ninnie och hennes mans regler som gäller. Så när hon jobbar får hon följa de regler som gäller men då hon är mormor och inte jobbar kan hon gå emot vad Ninnie och hennes man tycker. Det gör en skillnad på rollerna och det är något som hela tiden varit underförstått. Ninnie ger ett exempel: ” Om min dotter vill ha en glass och jag säger nej, då skulle aldrig min mamma bara jo men det kan hon väl få, det är lördag idag. Men däremot om de hade varit hemma hos min mamma då kanske hon hade, ja visst får du det. Hon skulle aldrig säga emot mig eller ifrågasätta något som jag gör inför barnen när hon jobbar.”

Kroppsspråk

Kroppsspråk

Kroppsspråk

Christina tycker hon blir mer irriterad/stressad av assistenternas kroppsspråk än vad de t.ex. kan säga och uttrycka med ord.

Ett exempel kan vara att Christinas assistent sitter i soffan där de ska sitta och eftersom Christina bor i en liten lägenhet så kan hon inte undgå och snappa upp assistentens kroppsspråk och därmed blir hon stressad. Christina upplever en inre stress att behöva se assistenten där som kanske tittar ofta på klockan, suckar ljudligt eller uppvisar någon slags rastlöshet. Christina försöker alltid belysa och prata med assistenterna att de kanske ska tänka en andra gång vad deras kroppsspråk förmedlar till omgivningen.

Relationer och förhållningssätt

En kvinna ger en annan kvinna ett papper.

Anställningsintervju

Veronica tar upp ämnet relationer och förhållningssätt. Det är jätteviktigt tycker hon att inte börja ett jobb som inte är som den sökande tror. ”Det är nästan är A och O, att personen får veta hur jag är och fungerar, berättar Veronica, jag tycket att det är bättre att man får för mycket information”. Att man får veta från början vad som gäller. Då behöver man inte fundera, då kan man stoppa det redan där. ”Det har faktiskt hänt, förklarar Veronica, att folk har sagt, att det här var ingenting för mig, det tycker jag var bra”.

Assistenternas kroppsspråk

Kroppsspråk

Kroppsspråk

Det är viktigt för Ninnie med kroppsspråket. Om hon har en diskussion med barnen, så är det viktigt hur assistenten förhåller sig för att inte ta sida, för henne eller barnen. Det kan vara att man säger ”mm” eller nickar eller skakar på huvudet, eller någonting, utan Ninnie vill att de är väldigt neutrala bara. Det kan vara en diskussion eller barnen kan ha slagit sig. Om de ramlar, speciellt när de var mindre, så lyfter alltid assistenten upp barnet till Ninnie, och då vill hon inte att de säger någonting, inget ojojoj eller så. Utan det ska vara Ninnies röst som är först.

Om det skulle ske att assistenten kommenterar när barnen slår sig genom att exempelvis säga ”men oj slog du dig” markerar Ninnie det genom att ta över samtalet och själv prata med sina barn. Hon tar sedan upp det så fort som möjligt med assistenten, men aldrig inför barnen. Helst tar hon upp det när assistenten inte jobbar.

Assistenter att bolla idéer med

hitta lösningar

hitta lösningar

Robert ser sina assistenter lite som kompisar och han tycker personkemin är viktig när han rekryterar nya assistenter. Han ser gärna att de är sociala, lättpratade och fria i sitt sätt att tänka.

Robert säger att han vill ha assistenter att bolla idéer med och att de kan ”tänka utanför boxen”. Då tycker han att han få mer frihet i sina aktiviteter och kan utnyttja assistansen bättre. ”Mina assistenter får gärna vara öppensinnade och öppna för nya idéer så att vi inte bara sitter hemma”.

Nedskrivna instruktioner

nedskrivna instruktioner

nedskrivna instruktioner

Ninnie har nedskriva instruktioner för hur assistenterna ska agera med barnen. Dessa har förändrats genom åren och i takt med barnens utveckling. Ninnie är öppen för dialoger och pratar mycket med sina assistenter. Även hennes mer erfarna assistenter sätts på prov när det händer något som inte brukar hända. Ninnie ger ett exempel: ”Säg att någon av barnen springer ut i gatan, då måste de såklart springa efter. På andra gator där det inte finns trafik då ska de inte springa efter. Vi kan prata om olika situationer och så där men jag respekterar verkligen att det är svårt alltså nästan alla har ju egna barn. Att inte knyta an till barn som man träffar så ofta, så därför får man ju prata om det.”

Detta är exempel på vad Ninnie har nedskrivit för hur hon vill att assistenternas kontakt med hennes dotter ska vara:

Det är bra att säga ett enkelt Hej och Hejdå (inte mer än så) om Alma ser att du kommer/går.
-Alma ska inte känna sig ignorerad.

Om Alma tar initiativ till samtal med dig så är det helt ok att svara. Jag vill dock inte att du påbörjar samtal med henne i onödan, typ ”Hur har du haft det på dagis?”.

Vid morgon- och kvällsrutiner så pratar jag med Alma. Du är en fysisk hjälp men jag säger vad som ska göras. Ibland kan det krävas att du hjälper till att lirka med henne.
-Jag vill att rutinen blir samma oavsett vem som jobbar. Ofta är det också en mysig stund för oss.

 Undvik onödig fysisk kontakt med Alma. Jag vill inte att du tar på henne eller ”gullar” i förbifarten.
– Det är många människor runt henne och jag vill inte att hon ska få beröring av alla, mer än nödvändigt

Barnen ser olika på assistenterna

Barns olika synsätt

Barns olika synsätt

Ninnies två barn är helt olika i sina förhållningssätt till assistenterna. Ninnies äldsta son bryr sig inte om assistenterna över huvud taget. Han har full koll på deras roll, vad de gör där och inte gör men också att dom bara finns där. Ninnies dotter är däremot kontaktsökande och smyger gärna in i assistentrummet.

När dottern söker denna kontakt gör sig assistenterna tråkiga. Ninnie berättar: ”Jag har sagt att om man sitter med telefonen då kanske hon försöker titta vad de gör, då lägger de bort den. De behöver liksom inte uppmuntra, det händer inget kul där inne.”

Om dottern väljer att vara kvar i alla fall, följer assistenterna med henne till Ninnie. De uppmuntrar då henne att gå till mamma istället.

Hemma hos föräldrarna

bara varaHemma hos föräldrarna har Louise ingen assistent med sig. Hon tycker inte det känns bekvämt utan vill hellre ha någon i familjen som jobbar. Hon vill vara bara dotter och syster i föräldrahemmet och inte behöva fundera på att arbetsleda eller se till att assistenterna har det bra. Där släpper hon allt sånt och bara är.