Eget ansvar för kommunikation

När en assistent begått ett misstag av något slag och Andreas efteråt analyserat orsaken har han ofta insett att det i grund och botten berott på honom själv, att han till exempel inte varit tydlig nog.

Han säger att det här är insikter som vuxit fram under årens lopp, när han varit självkritisk och frågat sig: ”Vad var det som hände nu? Vems är felet?” I de flesta fall har han insett att problemen sällan berott enbart på assistenten utan, som han säger, ”fallit tillbaka på mig själv som arbetsledare”.

Ofta har det handlat om otydlighet och brist på information.

I grund och botten är det problem som helst ska förebyggas genom att från början ge tydligare instruktioner och tydligare information. Så när assistenterna gör fel gäller det att inte bli arg utan hålla sig lugn och säga: ”Ursäkta, jag har inte varit riktigt tydlig, det var därför det blev så här. Nu får vi göra om det så jag får berätta hur jag vill ha det.” Att bli arg skapar bara en konflikt.

Redaktörens kommentar

För mer information om konflikthantering se tipsen, undvika konflikt genom att prata och stämma av, kommunikationsmissar uppstår men är lättare att ta när man har haft sin paus, mota Olle i grind vid konflikter, dialog och information undviker missförstånd, rätta till en händelse.

Fördelar och nackdelar med att vara egen

Andreas sköter sin egen assistans och ser mest fördelar med det.

Att vara egen innebär för Andreas bland annat att han själv bestämmer schemat och att assistenterna kan köra hans bil. Han kan själv påverka och styra arbetet mer och sammantaget tycker han att det ger honom större möjligheter till flexibilitet och därmed att det helt enkelt ger honom mer frihet.

Å andra sidan säger han att han får ta enormt mycket ansvar med att vara arbetsledare, att det är mycket mer att hålla reda på och att han har fått läsa-på; gå på kurser och seminarier och ”utbilda sig själv helt enkelt”. Han säger att det kanske inte passar alla människor men att han vill ha det så.

 

Hela dygnspass passar bäst

Andreas har assistans dygnet runt och för honom passar det bäst med att ha hela dygnspass, att assistenten arbetar ett helt dygn i sträck.

Andreas har gått ifrån att först ha treskift, till att ha tvåskift men nu gått över till hela dygnsarbetspass för sina assistenter. Han lever ett liv där han är mycket i rörelse och då finns det många fördelar med att assistenterna arbetar hela dygn i sträck. Det blir till exempel lättare att hitta vikarier om någon är sjuk. Även assistenterna ser positivt på de långa arbetspassen eftersom det innebär att det inte blir så många pass per månad.

Bytet sker klockan 8 på morgonen.

Mer inflytande med eget bolag

Förut lät Gun-Britt ett av de stora bolagen i branschen sköta sin assistans. Men hon tyckte det blev alldeles för opersonligt så för knappt ett år sedan blev hon egen arbetsgivare. Gun-Britt tycker att det ger henne större eget inflytande över sin assistans.

Det praktiska låter hon ett lokalt kooperativ ta hand om. Där har hon en handläggare som till exempel hjälper henne när hon vill rekrytera ny personal och hon tycker att hjälpen hon får därifrån fungerar bra.

Att vara med i kooperativet ger även andra fördelar. Genom det har hon tillgång till en lokal där det ordnas olika aktiviteter. Där får hon också möjlighet att träffa andra assistansanvändare och deras assistenter. Kooperativet anordnar även gemensamma aktiviteter som man kan vara med på om man vill. Där finns också en bil som medlemmarna kan låna.

Mota Olle i grind vid konflikter

Hur Annika och hennes assistenter löser konflikter, säger hon, beror väldigt mycket på vilka som är inblandade. Generellt försöker hon mota Olle i grind, ta det så tidigt som möjligt och sträva efter att hon och assistenten ska sätta sig in varandras situationer.

När Annika tycker att något börjar kännas fel, att det kanske ligger en irritation i luften frågar hon assistenten och startar ett samtal om det. Assistenten får delge sin version och därefter beskriver Annika själv hur hon upplever det. Det brukar oftast gå ”förvånansvärt” bra, säger hon.

Inte sällan, säger hon, ser hon katastrofscenarier framför sig och tänker att, ”shit, nu tänker hon eller han säga upp sig”, men oftast så löser man det ”utan vidare” och allting blir bättre efteråt.

Redaktörens kommentar

För mer information om konflikthantering se tipsen, undvika konflikt genom att prata och stämma av, kommunikationsmissar uppstår men är lättare att ta när man har haft sin paus, eget ansvar för kommunikation, dialog och information undviker missförstånd, rätta till en händelse.

Assistans i sociala situationer

Ofta är det de sociala situationerna som är svåra. Annika funderar mycket på det och för henne är grundregeln att personer hon möter inte ska känna att de behöver anpassa sig till att hon har en personlig assistent vid sin sida. Att det är hennes och assistentens ansvar att mötet blir bra och att de kan anpassa sig efter situationen.

Annika säger hon ”kan känna sig beklämd” när hon möter människor, som inte har någon vana av personlig assistans, blir osäkra och viskar i hennes öra ”hur ska jag göra?”. Hon menar att de ska kunna känna sig bekväma när de träffar henne och aldrig behöva fundera på hur man gör. ”Vill de hälsa eller prata med min assistent är det upp till dem, och då får ju assistenten såklart svara, det är ju mycket trevligare”. Men initiativen måste komma från den eller de som Annika träffar eller umgås med, inte från hennes assistenter. Hon vill inte att de startar konversationen. Det är upp till hennes assistenter att förhålla sig till det, att det ingår i deras jobb.

Mötena måste anpassas till den/de hon möter. Om hon träffar sin bästa kompis och hon vill anförtro sig till Annika så måste hon få göra det till bara henne och inte till assistenten också, en annan främmande människa. ”Det har hon liksom inte bett om”. Det är annorlunda med till exempel hennes familj. De är ”superrutinerade”, lika vana som hon själv är vid hennes assistans, ”de har ju sett det från dag 1”. Hennes mamma, till exempel pratar, gärna med assistenterna.

Schack för synskadade

SchackGun-Britt är helt blind men spelar schack med andra synskadade med ett speciellt bräde och speciella pjäser. Det finns schackspel för synskadade att köpa på Iris hjälpmedel, under fliken spel för synskadade, brädspel. De svarta rutorna är upphöjda och de svarta pjäserna har en taktil märkning. Varje ruta har ett hål där pjäsen placeras för att hålla sig på plats.

Gunbritt sitter själv med i styrelsen för Synskadades Schackförbund. Hon säger att de försöker få fler synskadade att börja spela schack men att det ”tyvärr inte är så lätt”.

Man kan även spela med datorn men Gunbritt säger att hon ännu inte lärt sig det.

Redaktörens kommentarer

Det går alldeles utmärkt att spela schack med hjälp av datorn även om man är blind.

Sveriges Synskadades schackförbund arbetar för att synskadade schackspelare ska kunna mötas, spela schack och tävla på lika villkor.

http://www.srfschack.org/

Engagera sig politiskt

Gun-Britt är fritidspolitiker och hon tycker att personer med funktionsnedsättningar ska engagera sig inom politiken, oavsett vilket parti man röstar på.

Hon tror att ”andra”, de utan funktionsnedsättningar, inte riktigt förstår hur det är att ha en funktionsnedsättning, och hon talar av egen erfarenhet. Hon har själv just gått miste om möjligheten att söka utökning av sin assistanstid vilket till exempel innebär att hon inte kan åka på semester på egen hand med en assistent. Hon anser därför att hon inte ingår i samhället på samma villkor som andra medborgare, som hon enligt LSS har rätt till.

Hon menar att när en person med funktionsnedsättningar sitter med i en nämnd eller styrelse blir problemen synliggjorda och mer konkreta för de andra ledamöterna.

Många gånger krävs dock mer assistanstid för att kunna delta, säger hon, och hon vill vara med på sina villkor: ”Det är klart att andra politikerna hjälper till, men jag vill kunna planera själv när jag ska vara med på något, och inte vara beroende av andras välvilja”.

Genom dialog och flexibilitet undviks konflikter

Gun-Britt har haft personlig assistans sedan lagen tillkom 1994 men har sällan haft några konflikter med sina assistenter. Själv tror hon att det beror på att hon är flexibel.

Hon har assistans fyra timmar och har en dialog med sin assistent när det passar att jobba. De planerar långsiktigt cirka två veckor framåt men tiderna kan ändras om det skulle behövas. Gunbritt säger att det har underlättat att hennes assistent bara arbetat med henne och inte haft andra arbetstider att ta hänsyn till men att assistenten nu ska få en annan brukare på halvtid och att det då kan bli svårare att få tider som stämmer med hennes. Vissa tider går inte att rucka på. Gun-Britt är blind och har mest behov av assistans när hon går på läkarbesök eller på möten, och de tiderna är svåra att ändra på. Hon tror därför att hon kommer att bli tvungen att ta in en vikarie om det till exempel gäller en läkartid i fortsättningen.

Å andra sidan har hon en sambo som kan hjälpa henne hemma om det skulle behövas. Om inte så vore fallet, om hon skulle ha varit ensamstående, tror hon att hon skulle  vara mer beroende av att få hjälp hemma och det skulle vara svårare att ta hänsyn till assistentens önskemål om arbetstiderna.

Redaktörens kommentar

För mer information om konflikthantering se tipsen, undvika konflikt genom att prata och stämma av, mota Olle i grind vid konflikter, eget ansvar för kommunikation, dialog och information undviker missförstånd, rätta till en händelse.

 

Anpassad kavaj

Anpassad kavaj – underlättar påklädning för personer som behöver assistans.Anpassad kavaj bakKavajen är uppklippt baktill. Uppe vid kragen hålls båda sidorna ihop. Det går bra att använda en större knapp på ena sidan av kragen och ett slitstarkt snöre på andra sidan för att kunna knäppa jackan bakom nacken. Påklädningen är bekväm för Tilde och lätt för assistenterna. Dessutom sparar Tilde mycket tid och slipper så mycket slit på handleder och axlar.Anpassad kavaj

Kostnad

Att lämna in en kavaj eller jacka till en skräddare kostar cirka 200-300 kronor.