Nedskrivna instruktioner

nedskrivna instruktioner

nedskrivna instruktioner

Ninnie har nedskriva instruktioner för hur assistenterna ska agera med barnen. Dessa har förändrats genom åren och i takt med barnens utveckling. Ninnie är öppen för dialoger och pratar mycket med sina assistenter. Även hennes mer erfarna assistenter sätts på prov när det händer något som inte brukar hända. Ninnie ger ett exempel: ”Säg att någon av barnen springer ut i gatan, då måste de såklart springa efter. På andra gator där det inte finns trafik då ska de inte springa efter. Vi kan prata om olika situationer och så där men jag respekterar verkligen att det är svårt alltså nästan alla har ju egna barn. Att inte knyta an till barn som man träffar så ofta, så därför får man ju prata om det.”

Detta är exempel på vad Ninnie har nedskrivit för hur hon vill att assistenternas kontakt med hennes dotter ska vara:

Det är bra att säga ett enkelt Hej och Hejdå (inte mer än så) om Alma ser att du kommer/går.
-Alma ska inte känna sig ignorerad.

Om Alma tar initiativ till samtal med dig så är det helt ok att svara. Jag vill dock inte att du påbörjar samtal med henne i onödan, typ ”Hur har du haft det på dagis?”.

Vid morgon- och kvällsrutiner så pratar jag med Alma. Du är en fysisk hjälp men jag säger vad som ska göras. Ibland kan det krävas att du hjälper till att lirka med henne.
-Jag vill att rutinen blir samma oavsett vem som jobbar. Ofta är det också en mysig stund för oss.

 Undvik onödig fysisk kontakt med Alma. Jag vill inte att du tar på henne eller ”gullar” i förbifarten.
– Det är många människor runt henne och jag vill inte att hon ska få beröring av alla, mer än nödvändigt

Barnen ser olika på assistenterna

Barns olika synsätt

Barns olika synsätt

Ninnies två barn är helt olika i sina förhållningssätt till assistenterna. Ninnies äldsta son bryr sig inte om assistenterna över huvud taget. Han har full koll på deras roll, vad de gör där och inte gör men också att dom bara finns där. Ninnies dotter är däremot kontaktsökande och smyger gärna in i assistentrummet.

När dottern söker denna kontakt gör sig assistenterna tråkiga. Ninnie berättar: ”Jag har sagt att om man sitter med telefonen då kanske hon försöker titta vad de gör, då lägger de bort den. De behöver liksom inte uppmuntra, det händer inget kul där inne.”

Om dottern väljer att vara kvar i alla fall, följer assistenterna med henne till Ninnie. De uppmuntrar då henne att gå till mamma istället.

Hemma hos föräldrarna

bara varaHemma hos föräldrarna har Louise ingen assistent med sig. Hon tycker inte det känns bekvämt utan vill hellre ha någon i familjen som jobbar. Hon vill vara bara dotter och syster i föräldrahemmet och inte behöva fundera på att arbetsleda eller se till att assistenterna har det bra. Där släpper hon allt sånt och bara är.

Assistenter med undersköterskeutbildning

Utbildning

Utbildning

Robert har en del fysiska besvär som gör att han vill att hans assistenter ska ha en undersköterskeutbildning.

Robert säger att hans funktionsnedsättning blir sämre med tiden och att det därför är bra att personalen vet vad de ska göra i olika situationer. ”Jag har till exempel bröstsmärtor ibland”, säger han, ”idag är det lindrigt, men om det blir värre är kunskapen från en undersköterska bra att ha”.

För Robert handlar det också om att se framåt. Hans diagnos kanske kommer att göra att behovet blir än mer aktuellt någon gång i framtiden, och på det här sättet förbereder han det behovet.

Handledning som ”ventil” och ”bollplank”

handledningAtt som arbetsledare ha extern handledning kan vara ett bra sätt för att kunna, eller kanske orka, arbetsleda sina assistenter. Ibland kan man, menar Anna, behöva ha en ”ventil” och då är det bra att inte behöva prata personligt om sina assistenter med exempelvis vänner.

Kanske tycker man exempelvis att en assistent gör något som inte alls känns bra och man är osäker på om man ska ta upp det eller inte. Kanske är det något som användaren själv reagerar starkt på och som inte har med själva assistansen att göra utan handlar mer assistentens personlighet eller användarens egna tidigare erfarenheter i livet.

Anna kan ibland även behöva fundera över om personen ska jobba hos henne, om det är något som går att förändra eller något som hon kan acceptera. Det kan ju handla om både förhållningssätt och praktiska utförandet, se vidare tipset om ”När det inte känns bra med en assistent”.

Självklart finns det många andra saker man också kan behöva diskutera med någon professionell person. Se också tipset ”Viktigt med stöd eller handledning”.

Assistenternas förhållningssätt till barnen

förälder och barn

Ninnie har hela tiden försökt undvika att assistenterna tar för mycket plats i förhållande till barnen. Till exempel lyfter alltid assistenterna barnen med ansiktet vänt mot Ninnie. Det är alltid Ninnie som säger ja eller nej till barnen. Det är alltid Ninnie som tröstar och gosar med barnen. Assistenterna har aldrig någon uppfostrande roll utan det är helt och hållet Ninnies ansvar som förälder.

Ninnie har klara och tydliga regler för hur assistenterna ska förhålla sig. Allt handlar också om att hitta en balans. Assistenterna ska vara mjuka och varma i sitt förhållningssätt men inte vara inbjudande. Ninnie menar att det är en balans mellan att vara professionell men inte kall och hon respekterar den svårigheten.

Ninnie uttrycker det såhär: ”Jag vill inte ha en robot, men jag vill inte att barnen ska ha en lekkompis. Assistenterna svarar såklart när barnen pratar med dom, men de frågar inte vidare och initierar inte egna samtal med barnen som ”jaha hur har du haft det i skolan”. Ingenting sådant men om barnen berättar ”jag gjorde det här i skolan idag”, ”jaha vad kul” svarar assistenterna då. Punkt”.

Schema och sjukfrånvaro

Två kalendrar och en penna på et bord

Ninnie har valt att ha dygnsschema för sina assistenter, hon behöver då inte anpassa sina tider eller vad hon gör under dagen till assistentbyten. Den typen av schema är dock sårbart vid sjukdom menar Ninnie. Det är svårt att hitta en universallösning på vikariefrågan men för att underlätta att hitta vikarier har hon lagt ett schema där ingen jobbar heltid. Detta för att det då finns utrymme för assistenterna att vilja och kunna hoppa in vid sjukdom.

Detta är hämtat ur Ninnies arbetsbeskrivning:

Sjukfrånvaro/VAB
Meddela mig så snart du misstänker att du inte kommer kunna jobba. Detta görs via SMS, men om jag inte svarar inom en timme så ring.
Om du är tveksam till om du är sjuk eller smittbärare så vill jag veta det och själv kunna ta ställning till om du ska komma.
 När det gäller barn med magsjuka gäller 48-timmarsregeln. Jag vill alltså inte att någon arbetar vars barn har haft magsjukesymptom två dygn före påbörjat pass.
Var noga med att meddela mig när du är frisk igen eller har friska barn så att jag kan planera framåt.

Viktigt med stöd eller handledning

Handledning

Handledning

Att vara arbetsledare för sina assistenter är en ganska tuff uppgift, tycker Anna. Även om hon tycker att det fungerar bra så är det återkommande en del att fundera över och besluta om. Det är inte heller alltid enkelt att inte låta exempelvis frustration eller irritation gå ut över den som finns närmast; ofta en assistent. Då krävs självdisciplin.

För att klara sin uppgift som arbetsledare tycker Anna att det är viktigt att ha någon att diskutera extra knepiga situationer med. Det kan vara någon hos arbetsgivaren eller kooperativet, alternativt kan en extern handledare vara bra. För en del kan det passa med någon som är insatt i personlig assistans, andra kanske hellre väljer någon som inte är det för att få en mer ”neutral” bild av olika situationer.

Går det att bli mer lyhörd?

teamworkCaroline tror att det är svårt att träna upp sig och bli mer lyhörd. Antingen har man en förmåga att kunna läsa av situationer och veta när man som assistent ska ta ett steg tillbaka eller framåt eller så har man det inte. Caroline tycker att de assistenter som har haft den förmågan är de som varit trygga i sig själva. De har en förmåga att vara helt närvarande i den situationen som sker och inte heller rädda för att göra ”fel”. De har en stabil och säker grund i sig själva och då spelar det ingen roll vad som händer eller hur andra människor agerar. Dessa assistenter har ofta också en självreflekterande sida och Caroline kan därför prata med dem om situationer som inte gått som planerat. Hon försöker därför att sålla ut dessa personer redan under anställningsintervjun. Då går hon mer på en känsla för hur personen verkar vara än vad de faktiskt svarar på frågorna.

På plats

"Lätta Lyft" för att kunna bada i havet

”Lätta lyft” för att kunna bada i havet

Eva använder lift. När hon reser tar hon med sig sin Liko light lift. Hon ser även till att få ta med en extra väska för hjälpmedel. Detta är kostnadsfritt och meddelas researrangören/resebolaget då resan bokas. Där har hon laddarna till permobilen och liften, selen till liften och eget glidlakan och kudde. Hon reser alltid med två assistenter. Dels för att det blir mycket packning men även för att de ska kunna jobba och få ordentlig vila. Hon tycker även det är en trygghet ifall någon blir lite förkyld så påverkar det inte Eva.

Eva reser alltid med Lätta lyft. En lyftpåse som underlättar förflyttningar för assistenterna men framförallt för Eva. Det gör inte ont någonstans och hon slipper blåmärken vilken hon fick tidigare när de lyfte i ben och armar. Den använder hon för att flytta till flygplanssätet, till solstolen, soffan eller stranden. Eva har även Lätta lyft i badversionen som fungerar utmärkt om poolen har trappor eller ramp. Den använder hon även till och från i hotellrummets badkar.

Liko light liften har Eva fått utskriven som hjälpmedel från Hjälpmedelscentrum. Lätta lyft har hon själv köpt på Lätta lyft hemsida

Se även tipsen ”lätt reselyft” och ”lyftsele med bärhandtag”

Lätta Lyft

Lätta lyft