Arbetsledning

När en assistent begått ett misstag av något slag och Andreas efteråt analyserat orsaken har han ofta insett att det i grund och botten berott på honom själv, att han till exempel inte varit tydlig nog.

Han säger att det här är insikter som vuxit fram under årens lopp, när han varit självkritisk och frågat sig: ”Vad var det som hände nu? Vems är felet?” I de flesta fall har han insett att problemen sällan berott enbart på assistenten utan, som han säger, ”fallit tillbaka på mig själv som arbetsledare”.

Ofta har det handlat om otydlighet och brist på information.

I grund och botten är det problem som helst ska förebyggas genom att från början ge tydligare instruktioner och tydligare information. Så när assistenterna gör fel gäller det att inte bli arg utan hålla sig lugn och säga: ”Ursäkta, jag har inte varit riktigt tydlig, det var därför det blev så här. Nu får vi göra om det så jag får berätta hur jag vill ha det.” Att bli arg skapar bara en konflikt.

Redaktörens kommentar

För mer information om konflikthantering se tipsen, undvika konflikt genom att prata och stämma av, kommunikationsmissar uppstår men är lättare att ta när man har haft sin paus, mota Olle i grind vid konflikter, dialog och information undviker missförstånd, rätta till en händelse.

Andreas sköter sin egen assistans och ser mest fördelar med det.

Att vara egen innebär för Andreas bland annat att han själv bestämmer schemat och att assistenterna kan köra hans bil. Han kan själv påverka och styra arbetet mer och sammantaget tycker han att det ger honom större möjligheter till flexibilitet och därmed att det helt enkelt ger honom mer frihet.

Å andra sidan säger han att han får ta enormt mycket ansvar med att vara arbetsledare, att det är mycket mer att hålla reda på och att han har fått läsa-på; gå på kurser och seminarier och ”utbilda sig själv helt enkelt”. Han säger att det kanske inte passar alla människor men att han vill ha det så.

Som Anna tidigare har berättat är det viktigt för henne att det finns en professionalitet hos hennes assistenter. En del personer verkar vara ”födda” med det här och andra behöver hon förklara ganska ingående för. Anna tänker att det blir betydligt enklare att introducera dem som har en naturlig fallenhet för det här och eftersom hon tycker att det här är så grundläggande i rollen som personlig assistent hos henne så blir det här är en viktig del att försöka hitta redan vid rekryteringen.

En del i det här med att vara professionell är HUR man gör saker, att man har sina professionella ögon, öron, händer och tankar med sig. Med det menar Anna att en assistent inte bör blanda in sina egna tankar, känslor och värderingar på så sätt att det påverkar hennes arbete i en annan riktning än den Anna vill ha det. Att personen förstår att det är just genom hennes assistans hon kan vara just den hon är och göra det hon vill.

Hon menar alltså inte att hennes assistenter helt ska stänga av sig som person, hon vill inte ha någon ”robot” hos sig. Det här kan exempelvis handla om alternativ i matbutiken, sortering av tvätt eller hur hon vill ha håret tvättat.

Det kan handla om att göra varken mer eller mindre än det Anna vill eller kanske att inte titta på det som inte behövs för hennes assistans. Exempelvis att inte titta över axeln när Anna håller på med papper/post i en situation hon klarar utan assistans.

Men det kan också handla om mer subtila saker som att göra sig ”osynlig” och att inte lyssna när Anna pratar med andra personer. Det är ju förstås enklast att göra genom att fysiskt backa undan men det är viktigt att behärska det här ganska bra eftersom det inte alltid är möjligt för assistenten att backa undan.

Anna menar att vi alla är individer och hennes assistans ska ju passa just den hon är. Hon vill göra vissa saker som andra kanske aldrig gör och omvänt. Ibland planerar hon saker i detalj och andra gånger vill hon vara mer spontan. Hon är väldigt noga med att vissa saker som hon vill göra blir gjorda på ett visst sätt och bryr hon sig inte lika mycket om annat. En dag vill hon göra något på ett sätt, en annan på ett lite annat sätt, kanske exempelvis olika noggrant. Därför har Anna heller inga rutiner nedskrivna för hennes assistenter; de skulle ändå inte hålla.

Hennes assistenter är ju också individer och de är alla olika. Hon förväntar sig ändå att få assistans med vad hon behöver på ungefär det sätt som om hon hade gjort det själv. Det blir nästan aldrig exakt lika men hon vill förstås att det blir så lika som det går.

Att vi alla är olika individer och även våra assistenter är både intressant och en utmaning om man, säger Anna, tycker det är intressant med mänskliga beteenden och olika typer av relationer. Men det kan ju också vara jobbigt och ta extra mycket tid och energi att fungera som arbetsledare och försöka anpassa sättet att instruera till de individuella skillnaderna hos de olika assistenterna. Man får exempelvis förhålla sig till olika personligheter, tempon, sinnesstämningar, intressen, förmågor och sätt att kommunicera.