Introduktion

En bra introduktion

En bra introduktion

När Magnus anställer en ny assistent har den alltid en provanställning först. Magnus brukar ha en introduktion på några timmar och sedan får personen jobba ett fullt pass. Arbetsledaren är med på introduktionen.

Magnus tycker det är viktigt att ha flera steg i anställningsfasen för att det verkligen ska kännas rätt innan personen börjar jobba. Magnus är tydlig redan från början vilka steg det är som gäller och de sökande brukar aldrig ha några problem med det. ”Det handlar om att jag ska känna mig trygg med assistenterna och personkemin ska stämma, att man funkar ihop” säger han och menar att det är en ömsesidig relation ”det ska inte bara vara från min sida utan assistenten ska ju också trivas med mig”.

Anställningsintervju

Magnus är med och bestämmer i alla stegen då en nyrekrytering ska ske. Först skriver han ihop en annons som assistentbolaget sätter ut på arbetsförmedlingen. Magnus väljer, tillsammans med arbetsledaren, ut vilka som ska kallas till intervju. Ibland har Magnus intervjuerna hemma hos sig och ibland på assistansbolaget. Magnus har sedan intervjuerna i två steg.

Intervju 1
Då träffar Magnus de sökande för en kortare intervju på ungefär 15-20 minuter för att få en bild av personen. Han brukar då bland annat kolla av hur personen klarar av hushållsarbete och vilka intressen personen har. Han betonar vad han värdesätter i en assistent såsom att personen ska vara ärlig, trygg och ha empati och förståelse. Det är viktigt att Magnus assistent har förståelse för hans situation och att han har ”dagar som är sämre än andra och då ska dom kunna acceptera det och ha förståelse för då jag inte mår så bra och inte är på humör alla gånger”. Detta är han tydlig med redan första gången de träffas.

Intervju 2
Efter den första intervjun väljer Magnus ut de personer som han tror skulle fungera bäst hos honom. Han träffar då dom en andra gång, ofta för en fika. Han tycker att det brukar vara mer avslappnat andra gången de träffas. På första intervjun kan den sökande vara nervös och det är då svårt att få en rättvis bild av personen. En annan fördel som Magnus nämner är att ”ibland har jag varit osäker på första intervjun och när jag träffat personen igen så vet jag att det inte är en person som skulle passa hos mig. Så det kan hjälpa till om jag är osäker”.

Efter andra intervjun väljer Magnus ut vilken som ska få gå intro och provjobba.

Ta kontrollen

schema

schema

Britt upplever sig mer involverad kring hennes assistans idag. Hon lär sig hela tiden mer och mer. Tidigare förlitade hon sig helt på anordnaren men nu har hon satt sig in i de frågor som är viktigast för henne så att hon kan dubbelkolla att det blir rätt. Det gäller bland annat schemat men också vilka som jobbar som assistenter hos henne. Hon är med vid intervjuer för nyanställningar och sköter introduktionen själv.

Behålla sin integritet

Magnus tycker det är klurigt att få utrymme till något privatliv eftersom han har assistans dygnet runt. Hans assistenter får sitta i vardagsrummet och titta på TV men om Magnus vill vara ifred säger han detta till assistenterna som då får gå undan och vara på assistentrummet. Det varierar från dag till dag hur mycket det är. Magnus har inga problem med att säga detta till assistenterna och han upplever inte heller att det är något konstigt från deras sida.

Rutiner underlättar

Rutiner

Rutiner

Vissa rutiner underlättar vardagen med assistans tycker Christina. Hon har en lista på saker som ska ske på rutin, sommarvikarier får en sådan lista för varje dag. De rutinerade assistenterna vet vad som ska göras och om de glömmer eller Christina vill försäkra sig om att är eller blir gjort så påminner hon eller frågar: ”Du har väl inte glömt att göra det här…”.

Ett sätt att organisera sin assistans

Svante har valt att vara kund hos en anordnare eftersom han varken vill, eller har tid att, sköta det administrativa själv. Han får hjälp med annonsering vid rekrytering och att hitta vikarier vid behov såsom vid sjukdom och semester. Han får också juridisk hjälp vid överklagan och liknande.

Svante berättar hur han ser på rollen som arbetsledare
”I praktiken har jag varit arbetsledare själv så länge jag kan minnas. Det är ju jag själv som vet bäst vad jag behöver hjälp med och när. Har ganska lite introduktion och ser i stället till att vara tydlig i kommunikationen i början. Ingen bredvidgång med andra ord. Läser CV och ansökningar och får en känsla för vilka som kan passa utifrån gemensamma intressen, deras livssituation och så vidare”.

Svante tycker att han bestämmer ganska väl över sitt liv inom ramen för de assistanstimmar han har och tillgänglighet av assistent. Han tycker att det överlag känns rimligt sett till förutsättningarna.

Anpassar sig på sina villkor

matlagning

matlagning

Britt anpassar sig ibland efter vem som jobbar för då tycker hon att det hon gör blir roligare och lättare. Är det någon som är bra på matlagning passar hon på att prova ett nytt recept. Eller när hon pysslar så tycker Britt att det underlättar om assistenten också tycker om det. Ibland gör de saker tillsammans och ibland får assistenten mer assistera, det beror på sammanhanget och vilken situation Britt är i. Britt ser till att träna de dagar hon har en assistent som vet hur alla maskinerna på gymmet fungerar. På så sätt kan Britt fokusera på det hon ska, att träna, utan att behöva förklara vad och hur saker ska göras.