Jag går bara vidare, jag läser i tidningarna om alla hemska saker som händer, förklarar Erik. Men det finns så många fina människor där ute som jag får träffa. Man hittar nya människor som man vill jobba med. Känner någon av parterna att det inte funkar så är det ju bäst att säga det och inte jobba vidare med något som inte kommer funka i alla fall.
Det är klart att det kan kännas, man tar ju in någon i ens liv och sen märker man att det inte fungerar. Man ger någon ett ansvar och så försvinner dom. Ibland kan det nästan kännas som att man blir dumpad.
Jag tycker det är viktigt att den arbetssökande har en hög arbetsmoral och att personen tycker att schemat fungerar, berättar Veronica. Att personen verkar passa mig. Varje gång man anställer en ny människa så är det väldigt spännande. Ibland kan det vara så att man vid intervjun inte hittar en person och då gäller det att kunna stå för det, och att intervjua fler. Problemet är ofta att det är bråttom.
Man kanske har en assistent som har sagt upp sig och att man har en månad på sig. Veronica tycker att det är väldigt viktigt att man vågar stå för att man inte hittar en person, att istället vänta och hitta någon som passar bra. Hon tycker det är viktigt att man hittar någon som är bra från början.
Heléna tycker det är viktigt att assistenten förstår sin yrkesroll och inte tar för stor plats hos personen hen jobbar för.
Heléna har ett mycket respektfullt sätt att se på assistansyrket, som hon beskriver i tipset Personlig assistans – ett avancerat yrke. Samtidigt inser hon att det ibland ”kan gå fel”. Ett problem som hon emellanåt ser är när assistenterna vill ta för mycket plats och bli en del av assistansanvändarens liv på ett sätt som inte fungerar. ”Att man egentligen vill vara med i Idol”, som hon säger. Hon menar att om man ska jobba som personlig assistent måste man göra det med utgångspunkten att man tycker om sitt arbete, och inse att det går ut på att serva den man jobbar för.
Å andra sidan tror Heléna att detta är något som den assistansberättigade själv medverkar till. Att det bottnar i att inte våga vara tydlig och inte inse att assistenten har en yrkesroll.
Heléna anser att personlig assistans är ett komplicerat yrke och för henne är det viktigt att ha ett respektfullt förhållande till assistenterna. ”De är ju det viktigaste jag har i mitt liv”, säger hon.
Hon tycker illa om vissa uttryck som sägs om assistenterna, till exempel att de är mina armar och ben eller de ska vara som en fluga på väggen. Hon tycker att det speglar ett ”nervärderande sätt att se på medmänniskor som har en så otroligt viktig uppgift. I det här yrket går det verkligen inte att ’ta av sig huvet och lägga det på hyllan’ – det är ett väldigt komplicerat yrke men det är få som fattar det”, säger hon. ”De måste vara lyhörda för signaler och stämningar. Och den man jobbar hos kan ju vara som en berg- och dalbana, det är ju så livet är för en del.”
För mig handlar det om kommunikation. Om att vara tydlig, sätta gränser, att våga ta reda på vad jag vill och faktiskt genomföra det. För mig har det underlättat att hålla undan den här kompis relationen. Mina personliga assistenter får aldrig ställa frågor till mig, dom får aldrig prata om sitt privata. Jag frågar aldrig hur dom mår, hur deras helg har varit, för att det blir en mental belastning för mig. Det gör också att vi kan ha en mental distans trots att vi är så nära fysiskt många gånger.
Jag har varit mer kompis med assistenter och jag märkte direkt att jag inte hade tid och energi till mina kompisar, till min familj, för all tid och energi gick åt till assistenterna. Varje gång jag har någon sån bakgrundshistoria så brukar jag förklara. Då förstår dom, ”ja, ja då är det självklart, då förstår jag hur du tänker, då förstår jag hur jag ska tänka”…
Och så tar jag en tomat där nere den där gula… allting sker på mitt initiativ. Det kommer inte ett saltkorn ner i maten om inte jag har sagt till om det. Vilket gör att det är jag som kokar kaffe, det är jag som lagar mat men det är någon annans händer som gör rörelserna.
Conny har insett att alla assistenter är olika. Å ena sidan bemöter han det med att vara väldigt tydlig och ställa krav på att vissa saker ska göras på samma sätt, se tipset Sätta en gemensam nivå. Men å andra sidan gäller det enligt Conny att anpassa sig och ha nytta av olikheterna.
Conny tycker att det av olika skäl ibland finns anledning att anpassa sig till att assistenterna är bra på olika saker. Dels tror han att assistenterna trivs bättre, se tipset Assistenterna ska trivas, men också för att själv ha nytta av det.
Ett exempel är matlagning som Conny själv är intresserad av. När assistenter som är mindre bra på att laga mat jobbar väljer Conny att göra enklare maträtter medan de som är bättre får assistera med mer avancerad mat. ”Det blir ju lite sådär. Man tänker inte så mycket, det går ju lite på rutin nu.”
När han reser gör han alltid det tillsammans med en speciell assistent som han alltid har rest tillsammans med och som han vet är bra på det.
Njaa, det gör jag ju på sätt och vis, men det beror ju på, säger Erik. Är det någon assistent som jag inte känner så väl så blir han ju mer ”bara min assistent”, men är det någon som man har växt upp med som barndomskompis då är det en vän i grund och botten eller vad man ska säga.
Jag gör nog inte skillnad på vänner och assistenter, utan jag gör skillnad på assistenter och assistenter beroende på hur nära jag står dem. Jag har inte haft det problemet. De som är mina vänner, de som står mig nära, och de som jag har anställda bara för att göra sitt jobb, de vet om det väl. Varken jag eller de vill att vi ska bli vänner utan är nöjda med den situationen och jag är nöjd med den situationen vi har, så det är ganska ömsesidigt faktiskt.
Det är en jättesvår fråga, jag vet inte riktigt hur jag ska svara på den faktiskt förklarar Erik. På sätt och vis är det ganska svårt att behålla sin integritet när man har assistans. En liten bit måste man nog faktiskt ge bort tyvärr.
Jag försöker så gott jag kan, att skaffa mig en liten ”space” liksom. Har man en bra dialog med assistenterna så behöver man inte alltid förklara det, utan då ser de det automatiskt efter ett tag när de lär känna dig liksom, berättar Erik. Ibland får man säga att nu behöver jag vara lite själv.
Nu har ju inte jag för tillfället något förhållande men när jag hade det, då var jag väldigt noga med att förklara, nu är jag med min fästmö här och så. Man får verkligen förklara det. Om jag behöver hjälp, så kommer du in och hjälper mig, men ingenting mer. Då får man väl säga det när man är ute på typ konserter, sitter jag där i något hörn och pratar med någon snygg tjej så låter ni mej vara ifred. Man får förklara, klargör Erik.
Ewy tycker att det är viktigt att assistenten är medveten om sin yrkesroll och till exempel inte ”tar med sig jobbet hem”.
Eftersom assistenten och assistansanvändaren har ett så intimt och nära samarbete anser Ewy att assistenten måste ha förmåga att kliva i och ur sin yrkesroll. Hon säger till sina assistenter att ”när du kommer hit sätter du på dig en mental arbetsrock och när du går härifrån tar du av dig den”. Har man den på sig hela tiden är risken stor att man blir utbränd, menar hon.
Ett exempel är att det händer något under ett arbetspass som assistenten börjar grubbla på men som de inte hinner prata om innan passet är slut. I sådana fall vill Ewy att assistenten ska lämna det kvar ”innanför mina dörrar, så tar vi upp det i morgon när du kommer tillbaka. Du måste vara ledig när du är ledig”.
Pernilla har en son som bott hemma hela sin uppväxt. När han föddes hade redan Pernilla sin muskelsjukdom så han har vuxit upp i ett hem ”med assistenter runt omkring sig och har inte tyckt att det är konstigt”.
Pernilla säger att det gått bra, ”det har varit tufft för honom men jag har varit ärlig och sagt att så här är det, han har varit med till läkarna och alltid ställt upp för mig och jag för honom. Det har aldrig varit något problem”.
Ibland har han velat ha lite distans till mamman och assistenterna, ”tyckt att det varit skönt att ha avstånd. Inget konstigt med det.”
Nu är han 21 år och hoppar då och då in som assistent.
