Arbetsledning

För mig är det viktigt att jag själv får fokus när jag möter andra människor. Eftersom omvärlden påverkas av de signaler som de uppfattar så är jag noga med att visa min omgivningen signalen att det är med mig som de ska prata med.

Beroende på vem som först kommer in genom dörren till ett rum så läser de personer som sitter i rummet vem det är som bestämmer i sällskapet. Genom att jag själv kommer in först så förstår sällskapet att det är jag som bestämmer över mitt eget liv.

Historik:
2002 började jag använda mig av detta förhållningssätt.

Vems idé:
Egen

För mig är det viktigt att beskriva varje handgrepp i detalj för att det ska bli så som jag vill ha det. Därför är jag alltid med och berättar och följer arbetets gång. Till exempel om gurkan ska skäras så berättar jag på vilken ledd och hur stor bit som ska skivas upp.

Ibland orkar jag inte detaljstyra arbetet, därför har jag ett standard sätt som gurka ska skäras på. När jag vill göra på ett annorlunda sätt så beskriver jag det i detalj.

Historik / bakgrund: Detta arbetssätt har utvecklats genom åren. Vid introduktionen och mycket i början av anställningen behöver jag vara mycket mer detaljstyrande. Just för att förklara hur jag vill ha det.

När vi var yngre fick vi tidigt vara delaktig i matlagningen. Det gjorde att jag kände stor skillnad på till exempel kryddningen beroende på vem som hade lagat maten. I dag är det väldigt viktigt för mig att maten ska smaka såsom att jag har lagat. Därför behöver jag hela tiden till exempel smaka av och godkänna kryddningen.

Vems idé: Egen

För mer tips angående introduktion; ett introduktionspass i taget, en utmaning med introduktion av de olika assistenterna, assistenter under introduktion arbetar inte med mitt barn, tre dagars introduktion, introducerar ny assistent med introduktionsmall, handledning från läkare och sjukgymnaster, anställning av nya assistenter kräver noggrannhet och omsorg, hur Yasmin rekryterar nya assistenter.

När jag pratar med en kompis eller annan person så vill jag att vi två har fokus på varandra. För att inte bli distraherad av en ytterligare person (min assistent) så tycker jag att min assistent ska befinna sig lite längre bort.

Annars måste personen som jag möter förhålla sig till min assistent på något sätt. Det kan försvåra relationen mellan mig och den personen jag möter. Att behöva ta hänsyn till två personer i stället för en innebär en stor skillnad.

Om det inte är möjligt att befinna sig längre bort vill jag att min assistent finns med utan att ha ögonkontakt och utan att delta i samtalet. Om det är möjligt att sitta vid ett annat bord så känns det bra. Ofta är det enklare för en assistent att hålla en mental distans om en fysisk distans finns.

Samtalsämnena blir helt andra om assistenten sitter på ”höravstånd” än om han eller hon befinner sig på ett längre avstånd. Min kompis har trots allt valt att träffa mig och inte att ha en till person att förhålla sig till.

När jag letar efter något är det viktigt för mig att själv få titta efter det jag letar efter. Till exempel om jag letar efter en häftapparat så vill jag själv se efter i byrålådan om den finns där eller inte.

Om en assistent skulle missa eller inte uppfatta att häftapparaten fanns så sker detta på hans eller hennes ansvar.

Däremot om jag själv tittar och missar den så sker det på mitt eget ansvar, mitt liv är i mina egna händer.

Jag har gjort så sedan 2002.

Vems idé:
Egen

Jag har ingen personal på natten. För att inte någon ska ta med sig nycklarna hem och för att jag ska veta att det är låst, så sitter en post it lapp bredvid nyckelhålet. På lappen står en uppmaning till mina assistenter om att låsa dörren och släppa ner nycklarna i brevlådan.

Jag har använt denna lösning sen 2006. Innan dess försvann nycklarna ibland hem till min assistenter. Ibland blev heller inte dörren låst.

Vems idé:
Egen

För att kunna leva det liv som jag vill leva med assistans krävs det att jag är arbetsledare för mina assistenter. Skillnaden blir att jag kan styra över min egen vardag. Att jag kan bestämma över allt det som jag tycker är viktigt att kunna bestämma över. Till exempel att mina saker hamnar där jag vill att de ska hamna, hur jag vill att mina assistenter ska bemöta andra människor i min omgivning med mera.

Ibland kan det vara svårt att vara arbetsledare. Då tänker jag mig att jag sätter mig in i en annan roll. För att det ska bli lite enklare kan jag i tanken sätta på mig min ”arbetsgivarkavaj”. Det kan underlätta att ta upp svåra ämnen till exempel frånvaro, sen ankomst och annat.

Grundtanken, att jag behöver sätta mig in i en annan roll som arbetsgivare har jag haft länge. Med detta tankesätt med ” arbetsgivarkavajen” är rätt så nytt och har hjälpt mig i min vardag, det har blivit lättare att vara arbetsledare.

Vems idé:

Egen med inspiration från Nina Muhonen.