Om Hanna

Hanna bor i en villa med sin man och fyra barn. Jobbar deltid. Arbetsgivare för sina assistenter. Cerebral pares.

Rutin vid tillsättning av vikarie

Tillsättning av vikarie vid sjukdom.

Rutiner vid sjukdom och tillsättning av vikarie

Personalfrågan löses enligt följande ordning vid sjukdom:

  1. Sjukanmälan sker i första hand till Assistansakutens telefon: 070XXXXXXX (telefonen ska vara påslagen mellan 08.00 och 16.00). Vid sjukdom som inträffar under kväll/natt och en ska arbeta dagen efter, kontaktas någon arbetskamrat. Viktigt! ALLA måste ta eget ansvar och se till att de har varandras telefonnummer, kolla lista i personalmapparna.
  2. När en tjänstgörande assistent tar emot en sjukanmälan kan hon, om det finns tillfälle, kolla hur personalen arbetar i kalendern som finns hemma hos Hanna i låst dokumentskåp.
  3. Att tänka på vid vikarietillsättning: Vad är mest korrekt rent schemamässigt? Vem har arbetat mest/minst under veckan? Ring den som är mest lämpad enligt arbetstidslagen i första hand. Finns ingen personal att tillgå? Om tjänstgörande assistent INTE har möjlighet att lösa personalfrågan under arbetspasset ska någon annan i personalgruppen kontaktas.
  4. X kontaktas ENBART om ovanstående inte fungerar, företrädesvis vardagar 8.00–16.00. Övrig tid kontaktas hon endast vid akuta situationer.
  5. Efter överenskommelse, när X inte kan eller ska arbeta (planerad ledighet/frånvaro eller sjukdom), löser assistenterna personalbortfallet gemensamt, och meddelar Hanna först när arbetspasset/passen är lösta.
  6. Ring INTE Hannas privata telefoner!

(Detta är hämtat från Hannas arbetsbeskrivning)

 

Minska smittorisken hemma

Termometer för att mäta kroppstemperatur

Termometer för att mäta kroppstemperatur

”Jag har rutiner för magsjuka eftersom det är den enda sjukdomen som är farlig för mig om jag skulle få. Jag har tur då jag har så lite sjukfrånvaro. Har förankrat med Försäkringskassan och facket vad man får vabba för och inte och dom tyckte inte det var konstigt att man skulle varit symptomfri i 72 timmar då man varit magsjuk. Om man som assistent är osäker på om man inte smittar längre även efter att det gått 72 timmar och/eller om det är flera i familjen som varit sjuka brukar jag be dom att stanna hemma längre och då får dom tillbaka dom passen senare så att de inte blir av med någon arbetsinkomst. Jag har pratat med Arbetsmiljöverket och dom står ej bakom att folk får stanna hemma om de inte är sjuka, men det är okej med byten om det funkar för personalen. Sjukskrivning gäller såklart bara vid egen sjukdom. Eftersom vi har barn i skolåldern så är det sjukdomar och förkylningar då och då och vi försöker överlag göra så att barnen inte använder samma toalett som assistenterna. Detta blir extra viktigt om det till exempel går magsjuka på barnens skola. Jag vill inte att assistenterna ska bli utsatt för onödig smitta heller och det har funkat himla bra och assistenterna uppskattar det också. Jag är noga med att det ska vara rent och fräscht och en bra arbetsmiljö men att det ändå är ett hem.” säger Hanna.

Assistenterna kommer med egna önskemål

teamwork

Hannas assistenter kommer med egna önskemål. Det fanns en brandfilt inne i assistentrummet och assistenterna hade önskemål om att det skulle finnas ytterligare en brandfilt så Hanna införskaffade då en till.

”Ja det har dom faktiskt gjort. Dom önskade en brandfilt till här ifall det skulle börja brinna så skulle det vara skönt så då skaffade vi två brandfiltar. En ville ha en papperskorg inne i assistentrummet men jag tyckte inte det kändes bra för tycker det är bättre att dom slänger i köket för om man ska slänga fruktskal i en vanlig papperskorg så kommer det bli en massa flugor. När det är en sån sak så är det ingen bra idé att ha en papperskorg där. Annars försöker jag att tillgodose deras önskemål som när vi skulle köpa en soffa till assistentrummet hade jag med mig två assistenter som fick provsitta eftersom det inte är jag som ska sitta i den. På assistentrummet finns mikro, kaffebryggare. De blir delaktiga i det som rör deras arbete i det som rör dom.”

Assistenternas förhållningssätt till barnen

BarnHanna har skrivit i arbetsbeskrivningen: att man som assistent ska hålla distansen till barnen vilket är särskilt viktigt med de yngre barnen. Hanna vet hur hon vill ha det när det gäller hennes tvååring och hur assistententerna då ska agera i olika situationer. Hanna är med i varje situation men om dottern behöver byta blöja och Hanna inte får plats med rullstolen på toaletten behöver assistenten vara med dottern själv och då är det extra viktigt hur assistenten är mot dottern och bekräftar det hon säger. Hanna förklarar:

”Det är när min dotter börjar prata som assistenten bekräftar henne. Jag säger: (dotterns namn), nu tar assistent (namnet) dig, för vi ska byta din blöja. Assistenten bär in dottern på aktuell toalett där jag ej får plats med rullstolen. Dottern blir kinkig och pratar om mig. Assistenten säger: Snart ska vi gå till mamma, vi ska bara byta din blöja först. Dottern får syn på något, t ex ett märke (Adidas) på assistentens tröja: Säger: Namn, t ex ”Cecilia, märke (alltså; Cecilia har ett märke på tröjan). Assistenten: ”Ja, det är ett märke. Dottern: ”Fint märke”. I anslutning till en sådan situation pratar jag alltid med assistenten och min dotter tillsammans för att få koll på hur hon har reagerat och agerat.”

I arbetsbeskrivningen konkret handlar det om de två mindre barnen. Äldsta dottern klarar sig i princip själv. ”Ibland kan jag säga åt assistenten att säga åt henne att komma om jag ligger i sängen och dottern är i sitt rum och spelar dataspel. Om hon inte lyssnar när jag ropar så får assistenten säga till henne att hon måste komma. Assistenten säger då ”mamma vill att du kommer” Då kommer dottern oftast. Hon ropar då förbi assistenten ”Jag kommer snart”. Hon skulle aldrig få för sig att säga till assistenten att hälsa mamma att jag kommer snart. Hon pratar direkt med mig.”

Följande är hämtat från Hannas arbetsbeskrivning:

  • Övrigt; När familjen är hemma är det viktigt att hålla distansen, ”ta ett steg tillbaka”. Även om Hanna pratar och diskuterar när hon är ensam är det av stor betydelse att dra sig tillbaka när familjen är närvarande, för att visa respekt för dem. Man bör försöka att inte visa att man hör vad som sägs. Det är viktigt att respektera Hannas önskemål och beslut. När det gäller Hannas fyra barn är det också viktigt att ta ett steg tillbaka. Äldsta dottern är så pass stor så att hon numera hjälper till genom att visa när hon vill ha kontakt (även äldsta sonen och till viss del yngsta dottern börjar göra det, men ibland testar de gränser. Om man blir osäker gällande detta, tar man upp det med Hanna). I närheten av yngsta sonen måste man tänka extra på sin roll. Det är viktigt att lyssna på Hannas signaler om hur hon vill att yngsta sonen ska skötas. Det är viktigt att låta Hanna ha sin roll som mamma ifred.

Reda ut i kaoset

Reda ut ett kaos

Reda ut ett kaos

I perioder då det varit kaos i assistansen och assistenter har antingen sagt upp sig eller skadat sig. Hanna är sjuksköterska inte rädd för att ta tag i saker men när ens arbetsredskap är assistenterna och det är det som strular då blir det tufft. Det har inte varit lätt att hantera och sätter sina spår berättar Hanna.

Då Hannas son var drygt ett år var Hanna helt slut och hade gått in i väggen.
”Jag var helt desperat och hade försökt gå genom arbetsförmedlingen, annonsera och sådär klokt och kolla referenser och så. Jag var desperat och min man hade en arbetskamrat och han bad henne kolla om hon visste någon. Arbetskamraten var en bra äldre person och det visade sig att hon hade en dotter som var utbildad undersköterska och jag är inte mycket för vårdutbildningar. Hon hade också jobbat som personlig assistent och jag fick en referens på henne och den personen hade en liknande syn på assistans. Hon visste därför redan mycket som att hålla sig i bakgrunden, kunna vara flexibel och anpassa sig till olika situationer. Hon fick provjobba några pass. Jag skulle precis börja driva min egen assistans och frågade den här tjejen som var väldigt duktig om hon ville bli medarbetsledare och styra upp lite genom schema och personalmöte och om vi kunde hjälpas åt. Det var hon positiv till. Hon har en grym personlighet och är så duktig och är fortfarande kvar som vikarie. Hon var bara 20 år och var bara helt självklar och kunde gå in i nya situationer och med barnen och allting. Hon kunde bemöta varenda situation och jag har ingenting att klaga på henne och det är ju sällan”.

Det kom in en ytterligare ny assistent som Hanna också utsåg till medarbetsledare eftersom hon bara blev mer och mer utmattad. Dom två assistenterna delade på rollen och på det sättet styrde dom alla tre tillsammans upp assistentgruppen. Dom kom in vid precis rätt tillfälle. Hanna hade då tre assistenter som var stabila och jobbade under flera år och allt var då enkelt och lugnt i assistenten vilket är en förutsättning för att kunna leva berättar hon.

 

Skriftliga rutiner underlättar

Skriftliga rutinerHanna har skriftliga riktlinjer för det mesta och en lång arbetsbeskrivning, och menar att det är viktigt att ha. Hon förankrar det hos assistansgruppen och att de får skriva under så att de visar att de förstått.

”Visst har jag möten ibland när jag informerar men jag avskyr personalmöten. Det är verkligen mitt värsta men jag har det ändå ibland för att jag tänker att det är bra för att få ihop gruppen. Jag får panik av det. Sitter nog kvar från kommuntiden när de sitter och pratar om mig och jag var inte ens välkommen. Assistenterna får inte prata om mig själva. Om det är en situation då någon ska säga upp sig så kan medarbetsledaren ta emot den. Men när det gäller allt runt mig och min familj och om det man är nöjd och missnöjd med i sitt jobb det kommer direkt till mig. Det skulle vara jobbigt om de inte säger vad de önskar exempelvis vill dom ha ett skohorn så är det inte jobbigt för mig att köpa ett eller be en assistent göra det och lämna in kvittot. Det kan bli väldigt störande om man har annat omkring sig och tänka på ett skohorn om jag visste att de ville ha det. Vi har ett assistentrum som vi inrett efter önskemål och få så mycket egen tid som möjligt. Min man är arbetsmiljöansvarig och man kan lämna in önskemål om det är nåt som fattas eller saknas”.

Kommunikation är viktigt

Kommunikation

Kommunikation

Hanna har provat hundratals olika metoder som hon uttrycker det. ”Först var det ´ta saker när du har dom´, då var det bara att ta saker rätt ut, jag kände inte att det påverkade mitt liv eller min tid på det sättet. De första åren 8 åren hade jag en fruktansvärt stabil assistans och hade då inte varit med om något som hotade min existens. Ingen hade gjort något elakt mot mig, en assistent bytte vi ut för att hon inte var lämplig men det var det enda jag varit med om under de åren. Och så hade jag en som sade upp sig pga hon skulle börja studera”.

Hanna berättar att hon efter det varit med om att assistenter kommenterat saker om henne och efter långa anställningar sagt upp sig via mail eller lämnat ett brev i brevlådan. Det har påverkat och kommunikationen har inte blivit lika lätt. Hanna har haft svårt för och blivit rädd för olika situationer. Hon är inte rädd för att säga vad hon tycker utan mer rädd för vad assistenterna ska säga.

”Sen provade vi att man skulle boka tid om man ville säga något och då gick jag bara runt och var rädd för att det skulle vara något stort och livsavgörande. Och då var jag rädd för att det skulle komma hela tiden. Sen hade vi att de skulle prata med medarbetsledaren jag hade då, men då blev jag rädd för henne och vad hon kanske skulle säga”.

Efter det så skulle assistenterna prata med Hanna men respektera också att hon inte alltid kan ta det just då utan att det går bra i eftermiddag eller i morgon kväll. ”Den respekten måste de ju ändå ha för mitt liv men tyckte inte att det fungerade. Det kändes inte bra i magen. Då fick jag ett tips att de ska ta saker på mail för jag ville inte att de ska ta min tid. Verkade som en kanon idé men har inte så bra erfarenhet av mail då jag bland annat tidigare fått uppsägning på mail.

Assistenterna ska nu prata med medarbetsledaren när det inte passar att prata med Hanna. Om en assistent exempelvis vill säga upp sig så ska personen ta det med medarbetsledaren. Medarbetsledaren kan i sin tur prata med arbetskamrater för att lösa olika typer av situationer.

Allt praktiskt som rör assistansen som hur Hanna vill ha saker och ting och hur assistansen ska fungera pratar assistenterna med Hanna om. Hanna är då rak i sin kommunikation och säger exakt hur hon vill ha det på ett vänligt men bestämt sätt. Hon accepterar inte att en assistent inte följer det som Hanna bestämt. ”Om regeln är att mobilen ska vara på vibrator i assistentrummet, då går det inte att boka telefontider i arbetspasset, då får man säga till mig om det är en extra ordinär situation. Och så är det bara”

Tydlighet och rutiner

En streckgubbe med en stor penna bockar av saker på en lista.

Rutiner

”Jag tror att det är viktigt med tydlighet och rutiner. Jag orkar inte med när det är luddigt. Jag försöker alltid styra upp så att det är tydligt, att man har en kommunikation. Det är hemskt vad folk är dåliga på att kommunicera och även bland de assistenter jag har. Förespråkar alltid en rak och öppen kommunikation och det är a och o” berättar Hanna.

Hanna beskriver att hon har en förmåga att överarbeta saker och ting för att återta kontrollen, att alla ska vara så nöjda och glada med bland annat schemat. ”Men det hjälper inte, jag kan inte styra över andra människors beteende, jag kan göra så gott jag kan men det hjälper inte att jag pillar med schemat hela nätterna. Tidigare anpassade jag mig helt efter assistenterna med schemat. En egenskap som jag har är att alla ska bli nöjda och anpassar mig efter de önskemål jag får in exempelvis lät jag då en assistent börja sitt pass kl 7 fast passet egentligen är från kl 6. Det har jag lärt mig nu. Jag anpassar mig inte lika mycket. Visst kan jag lägga ett schema så man får jobba de helger man inte har sitt barn varannan vecka men där går gränsen typ. De anpassar ju inte sitt liv 100% efter mig. Det handlar hela tiden om ett givande och tagande”.

Följande är hämtat från Hannas arbetsbeskrivning:

  • När arbetspasset börjar går man in genom ytterdörren och hänger av sig ytterkläderna och tar av sig skorna. Sedan går man in i rummet och väntar tills Hanna larmar. När Hanna har hört av sig går man och tvättar händerna, sedan vidare till Hanna. Instruktioner kring nycklar och låsning av dörr ges muntligen.
  • När Hanna är på arbetet (kontoret på Regementsgatan eller håller en föreläsning t ex), ska man finnas tillgänglig för att hjälpa till med det som behövs. Det kan röra sig om att packa upp dator, koppla in sladdar och projektor, eller att ge vatten att dricka.
  • Gällande arbetstider; ring ALLTID till någon medarbetare vid försening, även om det bara gäller en kort stund. Kom hellre lite för tidigt än för sent.
  • Mobiltelefoner; Ska vara inställda på vibration eller ljudlös och får inte användas när man är aktiv utan endast när man har paus eller inte är mitt uppe i något. När det gäller laddning av mobiltelefoner, fråga Hanna om hur och var detta kan ske.
  • Rökning; Hanna vill att assistenterna är rökfria under sina arbetspass, eftersom två av hennes barn är astmatiker. Snus är tillåtet.
  • Sysslor i hemmet; Även om Hanna inte kan delta fysiskt i en aktivitet vill hon ändå vara delaktig. Därför är det viktigt att aldrig göra något i hemmet utan att fråga först.
  • Kommunikation; Om något är fel eller dåligt på arbetsplatsen, kräver Hanna att man tar upp det med till diskussion. Speciella riktlinjer kring detta finns att tillgå i arkivvagnen i rummet där assistenterna vistas. Det är viktigt så att det inte blir missförstånd i assistansutförandet, att assistenterna tror en sak och Hanna en annan. Det är bättre att fråga en gång för mycket än en för lite. VIKTIGT! Skicka inte SMS om saker som rör arbetet! Det är bättre att ringa. SMS kan lätt leda till missförstånd och därmed onödig stress hos Hanna.

Sålla bland ansökningarna

sålla bland ansökningar

sålla bland ansökningar

Idag har Hanna höga krav på de assistenter hon anställer. Hon har anställt en person som administratör och på hennes hemsida finns ett formulär som hon även skickar ut till dom som sökt jobb hos henne. Hon beskriver vad som är viktigt för henne att få reda på av den sökande innan själva anställningsintervjun:

”De saker som jag frågar efter är det jag tycker är det elementära i assistansen och som egentligen borde framgå av deras ansökan men som jag inte alltid får svar på av de som söker. Bara för att man svarar på ett visst sätt så är det inte säkert att man får komma på intervju utan jag vill få en bild av personen. Jag frågar bland annat om rökning, körkort, allergi eller hälsotillstånd som kan vara till vikt för anställningen, nuvarande anställning, första tillträdesdag om det blir aktuellt, flexibilitet gällande arbetstider, inhopp med kort varsel, vilken sysselsättningsgrad personen önskar, vad personlig integritet betyder för personen, hur det skulle vara att arbeta i familj (den personen assisterar har partner och barn), hur länge personen kan tänka sig att ha arbetet under förutsättning att det funkar mellan den och den assistansberättigade. De frågorna har jag redan svar på när de lämnar in CV och personligt brev. Förut gick jag mest på personliga kontakter och jag ville helst ha ett CV också men fick jag inte det så var inte det avgörande. Nu ska den som söker jobbet lämna CV och ansökan ska också ha substans, den behöver inte vara lång men den ska vara innehållsrik. Och referenser, nu vet jag också att referenser inte alltid är av vikt eftersom man inte lämnar en dålig referens. Den här ön är så liten också så att det går att luska reda på saker om folk om man vill det”.

När det är dags för själva intervjun utgår Hanna från en mall utarbetad av Ifa (Intressegruppen för assistansberättigade) och som Hanna utformat så att den passar henne.

Hanna brukar fråga personerna hon intervjuar om det skulle vara några problem att lämna utdrag från belastningsregistret och oftast är det inga problem. ”En person svarade att hon hade en p-bot för några år sen och det kan ju hända alla. Och en annan hade en fortkörning men det är ju inget som registreras i belastningsregistret eftersom det endast är tyngre brott”.

Andra barnet

Två barn som leker i kartonger

Två barn som leker i kartonger

När Hannas son föddes blev det helt naturligt att ha ett helt annat förhållningssätt. De assistenterna var inte så injobbade hos Hanna. ”Jag hade aldrig problem med anknytning till mina barn. Assistenterna lyfte på det sättet som jag ville och sonen fick och har ingen relation till assistenterna. Eller en viss relation fick dom det är som att assistenterna är lite som en arbetskamrat till mig. Med äldsta dottern är det samma sak. Förutom den assistenten som var med från när hon var liten eftersom jag var nära henne blev dottern också automatiskt nära henne, hon jobbade ungefär i 9 år hos mig”.

Hanna pratar och frågar mycket kring assistansen med barnen. Hon frågar hur dom vill ha det, och hur dom upplever olika situationer och deras åsikt om assistenterna är jätteviktig för henne. Hanna berättar att hennes barn är kloka och hennes sons inställning är att ”mamma det är inte så lätt att göra allt rätt precis så som du vill ha det, du kan ju inte vara sur på det”. Han tar det även lugnt om någon slutar, säger: ”Mamma, du har ju många kvar”. Hanna berättar vidare ”sonen bryr sig inte om assistansen men däremot kan han tycka det är jobbigt om hans lärare i skolan säger till barnen att inte trycka på dörröppnaren för att det är till för sådana som hans mamma. Jag säger då att han kan säga att det är till för dom som inte kan öppna dörren själv så att han inte känner sig utpekad. Han är jätteirriterad på när folk frågar om mig. Han tycker jag är en helt vanlig mamma bara att jag sitter i rullstol. Han tycker det är bra att jag har en rullstol för då kan han köra med den fast han inte får. Han är jätteduktig på att köra den och det är liksom hans bus”.