Inte assistenternas ansvar att något glöms

Ansvar

Ansvar

När Annika till exempel reser någonstans så är hon själv med och packar och har koll på att allt kommer med. Hon tycker inte att assistenterna ska bära ansvaret om något glömts.

Annika vill inte att hennes assistenter sköter hennes angelägenheter och samtligt ska bära ansvaret om något blir fel. Hon vill själv vara med och anser att det är hon som bär ansvaret. ”Om jag till exempel ska resa någonstans är jag med och packar och kan inte bara sitta och låta de göra det åt mig, säger hon, ”om jag skulle glömma att ta medicin så är det i så fall mitt eget fel och inte assistentens. Då får jag skylla mig själv, jag är en vuxen människa.”

Motsatsen skulle i så fall vara att skriva en packlista och låta assistenterna packa medan hon själv sover, men så vill inte Annika ha det: ”man ska inte utnyttja assistenten så att man själv ska slippa ta ansvar”, säger hon.

Ogillar rutiner

Bostad
Sten undviker fasta rutiner. Han tycker rutiner gör hans hem till en institution.

Sten vill på alla sätt undvika känslan av institution. ”Jag hatar rutiner på det sättet, att till exempel skriva att ’den dagen tvättar du’ eller ’den dagen städar du’ och vem som gör det. Jag tycker det gör mitt hem till en institution”.

Sten föredrar att göra sina ärenden då det passar honom och han anpassar sig något efter vem av assistenterna som jobbar, vilka egenskaper hon eller han har. ”Jag handlar, städar och tvättar när det passar och när jag känner för det, helt enkelt”.

Sten sätter heller inte upp etiketter på var saker ska ligga i skåp och lådor. Även det tycker Sten gör lägenheten till en institution.

Saker som görs automatiskt av assistenten

En streckgubbe med en stor penna bockar av saker på en lista.

Rutiner som ska göras automatiskt

Ninnie har nedskrivna rutiner för det som assistenterna ska göra automatiskt utan tillsägelse. De ser ut som följer:

Sovrummet
-Bädda sängarna, släta ut (”spänn”) underlakanet och glidlakanet så gott det går.

Köket
-Om diskmaskinen är full så fråga om jag vill starta den, och töm den om den är klar innan ditt pass är slut.
-Töm vattenkokaren direkt när den har använts, och låt locket vara öppet. Ta bort kaffefiltret och skölj ur kannan direkt.
-Rengör vasken. Lyft upp silen och gör rent.
-Torka av spisen efter användning! MrMuscle finns i kryddskåpet.
-Torka av bänkar.
-Torka på skåpluckorna.
-Torka fönsterkarmen och lampan.
-Fyll på hushållspapper och Torky.
-Byt kökshanddukar.
-Torka ur sopskåpet och lådorna.

Badrum/toalett
-Assistenttoaletten städas av assistenterna.
-Lilla toan tas samtidigt som badrummet. Byt handdukar.
-Torka av handfat och toastol om de är dammiga.
-Städning görs när jag säger till.

Vardagsrummet
-Torka av borden och TV-bänken.

Assistentrummet
-Ni sköter själva städning av assistentrummet, bordet ska torkas av och sängen ska bäddas fint efter varje pass och golvet ska dammsugas vid behov.

Ledighet och byte av pass

en kalender med blå penna

Schemafrågor

Ninnie har klara och tydliga rutiner för hur assistenterna ska göra då de önskar byta pass eller önskar ledighet.

Vid semester ska semesteransökan fyllas i av er.
Vid byten av pass (vilket ska undvikas):
1. Kolla med mig om det är ok att byta pass.
2. Kolla möjlig(a) person(er) att byta med.
3. Prata med mig.
4. Spika med personen.
5. Skriv i kalendern i köket.

Personalmöten när det behövs

Personalmöte

Personalmöte

Christina har månadsmöten då hon lägger assistenternas schema. Månadsmötena brukar vara olika beroende på vilka personer det handlar om men Christina brukar ha dem när hon känner att det behövs. På mötena tar hon upp olika saker samt olika scenarion som har ägt rum under förgående månaden som hon känner att det här gjorde henne ledsen, arg eller diverse olika känslor som har väckts inom henne eller hos assistenterna.

Mobiltelefon under arbetstid

Mobiltelefon

Mobiltelefon

Ninnie har klara regler för hur assistenterna får använda sin privata mobiltelefon under arbetspassen.

Detta är hämtat från Ninnies arbetsbeskrivning:

-Mobilen förvaras inne på rummet, eller i ficka/väska om vi är iväg.

-Samtal till och från mobilen sker endast i undantagsfall under arbetstid. Bara om det är något väldigt akut, och då vill jag att du informerar mig först.

-Om du pratar i telefonen och jag behöver dig, så ska du avsluta samtalet omedelbart.

-Att skicka och ta emot SMS är helt okej, men bara då du sitter ”passiv” på rummet.

-Dina anhöriga och vänner bör informeras om att du inte finns tillgänglig för samtal när du är på jobbet. Även att de inte kan förvänta sig att få svar på SMS direkt.

-Om något akut skulle inträffa kan de ringa mig, XXXX-XXXXXX.

Balansen i att hela tiden leda arbetet

Balans

Balans

För Anna är det viktigt med en löpande arbetsledning för sin assistans men gränsen är ändå litet flytande när det gäller hur mycket arbete hon är beredd att lägga ner och hur länge. Hur mycket som behövs kan bero på flera saker, så som exempelvis hur väl en assistent kommit in i arbetet (vilket i sin tur är väldigt individuellt) och vilka arbetsuppgifter det handlar om. Annas dagsform eller tidspress en dag gör att utrymmet för att hela tiden instruera/berätta saker ser olika ut.

Tar hjälp av nattpatrull

Natt

Natt

Robert har bara assistans dagtid och en nattpatrull kommer och hjälper honom i säng.

Robert har 7,5 timmes assistans på vardagar och 8 timmar på lördagar och söndagar. Tiden är förlagd till dagtid så assistenterna jobbar till halv fyra på dagarna. Därefter är han ensam. Han har trygghetslarm och en nattpatrull kommer ”och kastar mig i säng”, som han säger.

Robert själv trivs med att ha det så och tycker det är skönt att klara sig själv på kvällarna. Det blir mycket facebookande och bland ringer han en kompis.

När det gäller maten förbereder assistenten ett kvällsmål som han sedan värmer i micron. ”Allt ska vara upplagt i tallrik, skuret i bitar samt placerat i kylskåpet så att jag kan komma åt det”, säger han.

Samtidigt säger han att det var bättre förut, ”nu har lagt ut nattpatrullen på entreprenad, vilket leder till att jag får vänta mycket längre innan jag får den hjälp jag behöver”.

Han lägger också till att ifall funktionsnedsättningen skulle försämras kanske hans behov av kvälls- och nattassistans förändras.

Kommunikation

Mail som kommunikation

Mail som kommunikation

Ninnie beskriver sin kommunikation med sina assistenter som ”väldigt öppen och väldigt tydlig, åt båda hållen”. Hon kommunicerar både i tal och skrift med sina assistenter, beroende på vad man är bekvämast med. När Ninnie har en ny assistent då har hon efter ett eller två arbetspass sammanställt vad hon tycker assistenten gör och vad hon tycker assistenten behöver jobba mera på. Hon skriver också alltid konkreta exempel från de passen som har varit. Ninnie tycker att mail är ett bra komplement till att ta ett samtal öga mot öga då det inte alltid finns tid och tillfälle till det. Ninnie talar alltid om för assistenten innan hon mailar så att denne är beredd på att få ett mail som handlar om arbetet.

 

Samtal med assistenterna

Samtal

Samtal

När det är något som Ninnie vill ta upp med sina assistenter gör hon det så fort som möjligt. Helst inte då assistenterna arbetar utan hon brukar ta det över telefon eller då assistenten är ledig. Detta för att Ninnie tycker det är svårt att ha ett samtal om någonting och att assistenten sedan ska fortsätta jobba och assisterna Ninnie på exempelvis toaletten.

Då en assistent är ny har Ninnie täta uppföljningssamtal just för att ta tag i saker och ting på en gång.