”Jag har rutiner för magsjuka eftersom det är den enda sjukdomen som är farlig för mig om jag skulle få. Jag har tur då jag har så lite sjukfrånvaro. Har förankrat med Försäkringskassan och facket vad man får vabba för och inte och dom tyckte inte det var konstigt att man skulle varit symptomfri i 72 timmar då man varit magsjuk. Om man som assistent är osäker på om man inte smittar längre även efter att det gått 72 timmar och/eller om det är flera i familjen som varit sjuka brukar jag be dom att stanna hemma längre och då får dom tillbaka dom passen senare så att de inte blir av med någon arbetsinkomst. Jag har pratat med Arbetsmiljöverket och dom står ej bakom att folk får stanna hemma om de inte är sjuka, men det är okej med byten om det funkar för personalen. Sjukskrivning gäller såklart bara vid egen sjukdom. Eftersom vi har barn i skolåldern så är det sjukdomar och förkylningar då och då och vi försöker överlag göra så att barnen inte använder samma toalett som assistenterna. Detta blir extra viktigt om det till exempel går magsjuka på barnens skola. Jag vill inte att assistenterna ska bli utsatt för onödig smitta heller och det har funkat himla bra och assistenterna uppskattar det också. Jag är noga med att det ska vara rent och fräscht och en bra arbetsmiljö men att det ändå är ett hem.” säger Hanna.
Arbetsledning
Assistenterna kommer med egna önskemål
Hannas assistenter kommer med egna önskemål. Det fanns en brandfilt inne i assistentrummet och assistenterna hade önskemål om att det skulle finnas ytterligare en brandfilt så Hanna införskaffade då en till.
”Ja det har dom faktiskt gjort. Dom önskade en brandfilt till här ifall det skulle börja brinna så skulle det vara skönt så då skaffade vi två brandfiltar. En ville ha en papperskorg inne i assistentrummet men jag tyckte inte det kändes bra för tycker det är bättre att dom slänger i köket för om man ska slänga fruktskal i en vanlig papperskorg så kommer det bli en massa flugor. När det är en sån sak så är det ingen bra idé att ha en papperskorg där. Annars försöker jag att tillgodose deras önskemål som när vi skulle köpa en soffa till assistentrummet hade jag med mig två assistenter som fick provsitta eftersom det inte är jag som ska sitta i den. På assistentrummet finns mikro, kaffebryggare. De blir delaktiga i det som rör deras arbete i det som rör dom.”
Lärt sig vara tydlig
”Jag har lärt mig att ibland måste jag vara väldigt bestämd och visa att det är jag som bestämmer.” Britt upplever ibland att nya assistenter vill styra och ha det på sitt sätt. Då behöver hon ibland vara väldigt tydlig med att det är hennes rutiner och vilja som gäller. Det har hon lärt sig för att ge dem en chans att anpassa sig efter Britt.
Känner Britt att det inte går att prata med assistenten sätter hon sig ner med personen och säger som det är. Hon brukar då uttrycka sig rakt och tydligt för att ge båda två bra förutsättningar för ett fortsatt samarbete. ”Antingen försöker vi igen och båda ger lite extra eller så passar du inte här. Jag vill ge samarbetet en till chans, att vi börjar om från början, lyssnar och respekterar varandra mer”. Då brukar båda försöka lite extra.
Assistenternas förhållningssätt till barnen
Hanna har skrivit i arbetsbeskrivningen: att man som assistent ska hålla distansen till barnen vilket är särskilt viktigt med de yngre barnen. Hanna vet hur hon vill ha det när det gäller hennes tvååring och hur assistententerna då ska agera i olika situationer. Hanna är med i varje situation men om dottern behöver byta blöja och Hanna inte får plats med rullstolen på toaletten behöver assistenten vara med dottern själv och då är det extra viktigt hur assistenten är mot dottern och bekräftar det hon säger. Hanna förklarar:
”Det är när min dotter börjar prata som assistenten bekräftar henne. Jag säger: (dotterns namn), nu tar assistent (namnet) dig, för vi ska byta din blöja. Assistenten bär in dottern på aktuell toalett där jag ej får plats med rullstolen. Dottern blir kinkig och pratar om mig. Assistenten säger: Snart ska vi gå till mamma, vi ska bara byta din blöja först. Dottern får syn på något, t ex ett märke (Adidas) på assistentens tröja: Säger: Namn, t ex ”Cecilia, märke (alltså; Cecilia har ett märke på tröjan). Assistenten: ”Ja, det är ett märke. Dottern: ”Fint märke”. I anslutning till en sådan situation pratar jag alltid med assistenten och min dotter tillsammans för att få koll på hur hon har reagerat och agerat.”
I arbetsbeskrivningen konkret handlar det om de två mindre barnen. Äldsta dottern klarar sig i princip själv. ”Ibland kan jag säga åt assistenten att säga åt henne att komma om jag ligger i sängen och dottern är i sitt rum och spelar dataspel. Om hon inte lyssnar när jag ropar så får assistenten säga till henne att hon måste komma. Assistenten säger då ”mamma vill att du kommer” Då kommer dottern oftast. Hon ropar då förbi assistenten ”Jag kommer snart”. Hon skulle aldrig få för sig att säga till assistenten att hälsa mamma att jag kommer snart. Hon pratar direkt med mig.”
Följande är hämtat från Hannas arbetsbeskrivning:
- Övrigt; När familjen är hemma är det viktigt att hålla distansen, ”ta ett steg tillbaka”. Även om Hanna pratar och diskuterar när hon är ensam är det av stor betydelse att dra sig tillbaka när familjen är närvarande, för att visa respekt för dem. Man bör försöka att inte visa att man hör vad som sägs. Det är viktigt att respektera Hannas önskemål och beslut. När det gäller Hannas fyra barn är det också viktigt att ta ett steg tillbaka. Äldsta dottern är så pass stor så att hon numera hjälper till genom att visa när hon vill ha kontakt (även äldsta sonen och till viss del yngsta dottern börjar göra det, men ibland testar de gränser. Om man blir osäker gällande detta, tar man upp det med Hanna). I närheten av yngsta sonen måste man tänka extra på sin roll. Det är viktigt att lyssna på Hannas signaler om hur hon vill att yngsta sonen ska skötas. Det är viktigt att låta Hanna ha sin roll som mamma ifred.
Reda ut i kaoset
I perioder då det varit kaos i assistansen och assistenter har antingen sagt upp sig eller skadat sig. Hanna är sjuksköterska inte rädd för att ta tag i saker men när ens arbetsredskap är assistenterna och det är det som strular då blir det tufft. Det har inte varit lätt att hantera och sätter sina spår berättar Hanna.
Då Hannas son var drygt ett år var Hanna helt slut och hade gått in i väggen.
”Jag var helt desperat och hade försökt gå genom arbetsförmedlingen, annonsera och sådär klokt och kolla referenser och så. Jag var desperat och min man hade en arbetskamrat och han bad henne kolla om hon visste någon. Arbetskamraten var en bra äldre person och det visade sig att hon hade en dotter som var utbildad undersköterska och jag är inte mycket för vårdutbildningar. Hon hade också jobbat som personlig assistent och jag fick en referens på henne och den personen hade en liknande syn på assistans. Hon visste därför redan mycket som att hålla sig i bakgrunden, kunna vara flexibel och anpassa sig till olika situationer. Hon fick provjobba några pass. Jag skulle precis börja driva min egen assistans och frågade den här tjejen som var väldigt duktig om hon ville bli medarbetsledare och styra upp lite genom schema och personalmöte och om vi kunde hjälpas åt. Det var hon positiv till. Hon har en grym personlighet och är så duktig och är fortfarande kvar som vikarie. Hon var bara 20 år och var bara helt självklar och kunde gå in i nya situationer och med barnen och allting. Hon kunde bemöta varenda situation och jag har ingenting att klaga på henne och det är ju sällan”.
Det kom in en ytterligare ny assistent som Hanna också utsåg till medarbetsledare eftersom hon bara blev mer och mer utmattad. Dom två assistenterna delade på rollen och på det sättet styrde dom alla tre tillsammans upp assistentgruppen. Dom kom in vid precis rätt tillfälle. Hanna hade då tre assistenter som var stabila och jobbade under flera år och allt var då enkelt och lugnt i assistenten vilket är en förutsättning för att kunna leva berättar hon.
Skriftliga rutiner underlättar
Hanna har skriftliga riktlinjer för det mesta och en lång arbetsbeskrivning, och menar att det är viktigt att ha. Hon förankrar det hos assistansgruppen och att de får skriva under så att de visar att de förstått.
”Visst har jag möten ibland när jag informerar men jag avskyr personalmöten. Det är verkligen mitt värsta men jag har det ändå ibland för att jag tänker att det är bra för att få ihop gruppen. Jag får panik av det. Sitter nog kvar från kommuntiden när de sitter och pratar om mig och jag var inte ens välkommen. Assistenterna får inte prata om mig själva. Om det är en situation då någon ska säga upp sig så kan medarbetsledaren ta emot den. Men när det gäller allt runt mig och min familj och om det man är nöjd och missnöjd med i sitt jobb det kommer direkt till mig. Det skulle vara jobbigt om de inte säger vad de önskar exempelvis vill dom ha ett skohorn så är det inte jobbigt för mig att köpa ett eller be en assistent göra det och lämna in kvittot. Det kan bli väldigt störande om man har annat omkring sig och tänka på ett skohorn om jag visste att de ville ha det. Vi har ett assistentrum som vi inrett efter önskemål och få så mycket egen tid som möjligt. Min man är arbetsmiljöansvarig och man kan lämna in önskemål om det är nåt som fattas eller saknas”.
Schemaläggning
Britt gjorde tidigare schemat tillsammans med anordnare. Hon upplevde att det inte blev så bra alltid då anordnaren inte alltid hade insyn i hennes rutiner eller planerade aktiviteter. Britt lägger nu schema tillsammans med assistenterna. Hon har bäst koll på hennes behov kring schemat men får stöd av assistenterna i det hon behöver stöd med.
Olika tempo
Vad gör du om assistenten inte har samma tempo som du har?
Då pratar Veronica med personen, antingen på ett medarbetarsamtal eller när de är ute och går. Toaletten är också ett jättebra ställe att prata på, berättar Veronica. Det var någon konstig vana jag skaffade mig när jag flyttade hemifrån. Där kan jag prata hur mycket som helst med assistenterna. Jag tror det är för att man är själv. Det finns ingen TV eller något annat som stör, man bara sitter där, förklarar Veronica.
Instruera och lära ut
”När man gjort 1:an, tar man 2:an osv. Det är en lista jag har i huvudet”, förklarar Veronica. Det är samma sak när hon exempelvis ska ha på sig jackan, det instruerar hon steg för steg. I början är det väldigt mycket att instruera, samtidigt så tjänar Veronica på det i längden.
Sedan lär sig folk hur hon fungerar och då lär Veronica också folk hur de ska göra. ”Vilket brukar sitta ganska snabbt faktiskt” berättar hon. Just när det gäller toabesök och kläder så tar det nog 3-4 pass, sedan brukar det börja lossna lite. ”Man är ju olika, en del behöver längre tid på sig och det får man ta” avslutar hon.
Få assistenterna att trivas och stanna
”Det gäller att hela tiden kommunicera hur arbetet fungerar och hur assistenten trivs. Det gäller ofta de unga, att de vill vidare i livet, det ville jag i alla fall”, säger Veronica. En annan sak är att man ofta gör samma saker men man kan då ha olika utbildningar för assistenterna, det brukar vara uppskattat. Veronica har haft många assistenter som pluggat vid sidan av, det brukar hon uppmuntra folk till, det gör att assistenter stannar.
Veronica försöker även fixa med att assistenten får ledigt vid till exempel ett bröllop, är man förälder så kanske man inte vill jobba på jul. ”Jag försöker fixa små saker, det får jag tillbaka senare”, säger Veronica. ”Sedan finns det så klart en gräns, om en assistent vill ha ledigt någon gång varje månad så måste jag säga nej. Fast vet jag att assistenten har hoppat in väldigt mycket, så ser jag det på ett annat sätt. Folk måste förstå att de gör ett värdefullt jobb, att det finns möjlighet att utvecklas”.