Förflyttning från rullstol till personbil med hjälp av glidbräde och bärsele

Jag är 186 cm lång och väger ca 50 kg, har svaga armar och måste skydda mina sittknölar med en ROHO dyna. Med en assistent kan jag flytta över till passagerarsätet bredvid föraren i en personbil eller en taxi.

Man behöver

En assistent som är någorlunda stark och skicklig beroende på din längd och vikt

Den rätta bilen. Eftersom jag är lång och har svårt att böja mig framåt är inte alla bilar lämpliga. Bilar som är låga i taket, som har trånga dörrar som man dessutom inte kan öppna vitt eller bilar där passagerarsätet är högre än mitt rullstolssäte är svåra – om inte omöjliga – för mig att komma in. För någon som är kortare än jag är det mycket lättare att glida in och ut ur en bil.

De bilmodeller som fungerar bra för mig är Citroen Berlingo, Peugeot Partner, Volkswagen Caddy, Fiat Doblo, Renault Kangoo eller liknande. De har en femte dörr back utan tröskel så att man kan rulla elstolen in i bilens baklucka över ramporna (se nedan). De flesta europeiska bilmärken har sådana familje- och hantverkarbilar.

Om du är högväxt bör du se till att passagerarsätet står så längt tillbaka, så lågt mot golvet som det går och med ryggen något tillbakalutat.

Ihopfällbara teleskop ramper.

Glidbräde. Jag föredrar raka glidbrädor men det finns även vinklade brädor.

Bärsele och rullstolsdyna. Min ROHO-dyna ligger på en bärsele som är specialgjord för mig. Men du kan köpa en liknande bärsele hos LättaLyft. Bärselen underlättar även flygresor eftersom två personer, en framme och en back, kan lätt lyfta mig in i flygstolen med hjälp av selens fyra röda handtag. Min bärsele har fyra fickor med blixtlås för resehandlingar, kontokort, plånbok eller mobiltelefonen.

Remmar. För att jag ska sitta stadigt på dynan i bärselen har jag två remmar i selen, en framme som säkrar mina lår och en tvärs över mitt bröst. Assistenten sätter fast remmarna i bärselen innan man lyfter mig. Jag köper remmarna hos Clas Ohlson eller Biltema.

Förflyttningen

  1. Remmarna träs genom D-ringarna. Assistenten sätter fast remmarnar i bärselens fyra D-ringar som syddes dit för syftet: två D-ringar sitter framme, på vänster och högra sidan, och två D-ringar på bärselens övre kant, på vänster och högra sidan. Remmarna dras åt, men inte för hårt.
  2. Assistenten tar av rullstolens fotstöd.
  3. Assistenten lyftar fötterna till dörren. Assistenten lyftar mina fötter upp medan jag kör stolen längs bilen framåt så nära bilen som möjligt. Assistenten lägger mina fötter på bilgolvet. Jag fortsätter med att köra stolen fram mot dörren så långt som möjligt.
  4. Assistenten tar av rullstolens vänstra armstöd.
  5. Assistenten justerar benpositionen. För att underlätta förflyttningen in i bilen behöver assistenten dra mig i bärselen ca 10–15 cm framåt. Samtidigt vinklar han hela bärselen med mig mot bilen för att kunna få in mina fötter längre och rakare in i bilen.
  6. Assistenten placerar glidbrädet under bärselen.
  7. Assistenten böjer min kropp framåt och drar mig in. Assistenten har ett knä på förarsätet, böjer min överkropp försiktigt framåt utan att mitt huvud slår mot dörrens ram eller mot bilens instrumentbräda, drar med båda händerna i de två röda handtagen på bärselens vänstra sida för att flytta mig över till passagerarsätet.
  8. Assistenten fäller ner stolens ryggstöd. Assistenten kör elstolen över ramporna in i bilen. Assistenten styr elstolen upp för ramporna in i bilens baklucka. Utan stolens motorers hjälp är det tufft.
  9. Assistenten förvarar ramporna och glidbrädan i bilens baklucka.

Resa dit tillgängligheten är sämre

Öppen resväska av äldre modell, packad med många saker.

Om Tina vill resa någonstans där tillgängligheten är sämre tar hon först ett snack med assistenterna.

Tina reser ibland till platser som är dåligt anpassade till personer med funktionsnedsättningar. Men när hon gör det pratar hon först med sina assistenter – hon frågar vad de tror, om det går att genomföra. ”De har aldrig sagt nej faktiskt. Jag tycker att man ska våga chansa lite. När man har en funktionsnedsättning och är ute och reser så går det ju aldrig att få det helt perfekt. Jag förstår att man vill ha det och jag är lite trygghetsmänniska själv men då får man ju inte chansen att uppleva lika mycket heller.”

Om hon föredrar att resa dit anpassningen är bra rekommenderar hon Paris och Barcelona, se Paris och Barcelona – städer med hög tillgänglighet.

Fyrhjulning i naturen

Anders på en fyrahjuling på väg över en fors i en skog.

Anders har ett landställe i Jämtland och han gillar att komma ut i naturen. Med en fyrhjuling kommer han lätt ut på skogsvägarna där det inte går och ta sig fram med elrullstol eftersom den har så liten markfrigång.

Anders började med att hyra en fyrhjuling för att testa innan han bestämde sig för att köpa en egen. Fyrhjulingen gör till exempel att han kan delta på älgjakter. ”Varje underlag kräver olika typer av körning”, säger han. ”Det gäller att anpassa sig till vad man själv klarar av.”

På den här länken till Trafikverkets skrift Bra att veta om fyrhjulingar finns mycket information, till exempel om vad för körkort som krävs. Anders säger att det dessutom finns möjligheter till dispens om man har en funktionsnedsättning.