För Erik är det viktigt att hitta luckor och andrum från assistansen. Assistansen är absolut nödvändig för att hans vardag ska fungera men/och är det jobbigt att jämt ha folk runt sig. Han vill få möjlighet att kunna släppa tanken på assistansen en stund genom att gå på stan, på bio, lyssna på musik eller träna.
Han säger att det inte alltid lätt att, när man har personlig assistans, skilja på arbete och det privata och att det gäller både assistansanvändaren och assistenten. Med jämna mellanrum uppstår en osäkerhet om han ska agera som ”brukare” eller som ”person”. Som ”brukare” tvingas han vara extra tydlig och markant i vad han säger, gör och menar.
Genom dessa avbrott kan han, som han säger, återhämta sig och samla energi så att han kan komma tillbaka mer samlad och orka fokusera igen på vardagsbestyren. Risken för kommunikationsmissar är mindre efter en paus och att det är lättare att hålla humöret om det blir missförstånd mellan honom och assistenten.
Redaktörens kommentar
För personer som har mycket assistans finns ett behov av att uppleva en mental paus från den. Den mentala pausen kan handla mer om vilket fokus vi har. Det vill säga som på bio då vi ”släpper” vår vanliga värld och får vila i någonting annat. Någonting som är allmänmänsklig för oss alla. Som assistansanvändare finns ett stort fokus på just assistansen. Att bryta det fokuset genom att lyssna på musik eller göra något kreativt kan skapa en bättre arbetsledare.