Anna väljer att ge instruktioner och berätta eftersom i olika assistanssituationer och moment. Nedskrivna rutiner passar inte för hennes assistans, det skulle bli alltför rutinmässigt och ”stelbent”.
Det här sättet innebär en hel del arbetsledning även i detaljer. Det tar förstås ganska mycket tid när Anna först berättar, sen gör assistenten det hon uppfattat att Anna vill, kanske dubbelkollar och Anna får kommentera. Det är skönt, befriande och lugnt när någon lärt sig ”hennes sätt” och kan bli mer självgående, tycker Anna men vissa delar i assistansen kan hon aldrig få på det sättet eftersom hon inte vill ha så mycket rutiner. Det är mest de små detaljerna som det går att bli mer självgående i.
All arbetsledning och instruktioner innebär en del anpassning till den assistent som jobbar just då beroende på att alla är individer och exempelvis har olika bakgrund och erfarenheter och kommunicerar olika. Anna menar att det är något man lär sig hantera eftersom och för varje ny assistent.