När Annika ser tillbaka på hur det har gått att ha barn och personlig assistans så tycker hon att det generellt har gått väldigt bra. Men det gäller att anpassa assistansen så att den passar barnens behov.
När man har barn och personlig assistans gäller det att vara uppmärksam på barnens förändrade behov i takt med att de växer. Ett exempel som Annika beskriver är att det var naturligt att assistenterna var ”en del av familjen” när barnen var små och att barnen var vana vid deras närvaro men att de som tonåringar ibland helst ”valde bort” assistenterna. Annika berättar om sin dotter som kommit upp i tonåren: ”hon tyckte att det var jättejobbigt att komma hem och berätta något från skolan när assistenterna satt med. Så vi bestämde att assistenterna skulle vara inne på assistentrummet vid den tiden.”