Om Tina

Tina har 945 assistanstimmar i månaden. Hon har haft assistans sedan -92. Tina är själv arbetsgivare och behöver hjälp med allt dygnet runt.

Resa dit tillgängligheten är sämre

Öppen resväska av äldre modell, packad med många saker.

Om Tina vill resa någonstans där tillgängligheten är sämre tar hon först ett snack med assistenterna.

Tina reser ibland till platser som är dåligt anpassade till personer med funktionsnedsättningar. Men när hon gör det pratar hon först med sina assistenter – hon frågar vad de tror, om det går att genomföra. ”De har aldrig sagt nej faktiskt. Jag tycker att man ska våga chansa lite. När man har en funktionsnedsättning och är ute och reser så går det ju aldrig att få det helt perfekt. Jag förstår att man vill ha det och jag är lite trygghetsmänniska själv men då får man ju inte chansen att uppleva lika mycket heller.”

Om hon föredrar att resa dit anpassningen är bra rekommenderar hon Paris och Barcelona, se Paris och Barcelona – städer med hög tillgänglighet.

Paris och Barcelona – städer med hög tillgänglighet

Vy över Paris

När Tina reser föredrar hon för närvarande Paris och Barcelona.

Tinas erfarenhet är att anpassningen i Paris och Barcelona i regel är bra. I Barcelona har de till exempel samma typ av taxibilar som i Stockholm, alltså ”caddy-bilar” i vilka man spänner fast rullstolen på samma sätt. ”Man får dock betala fullt pris, men det fungerar väldigt smidigt”, säger hon.

Tina säger att det även går bra att ta sig fram i rullstol i de städerna.

När det gäller hotellen menar hon att storleken på badrummet är viktigt ”och det får man ju ta reda på när man ringer till hotellen. Och sen att rummen ligger så nära som möjligt.”

Redaktörens kommentarer

Att ta sig fram med Metron i Barcelona är ett snabbt färdsätt. Däremot kan det vara svårt att ta sig in med elrullstol. Ofta är det en stor glipa mellan perrongen och Metron. Det kan också vara bra att känna till att längst fram brukar perrongen vara upphöjd för att komma upp i samma höjd som vagnen.

Schema med tre pass per dygn

Två kalendrar och en penna på et bord

Tinas har fem assistenter som jobbar på schema runt 90 procent plus tre som jobbar vid behov. När någon är sjuk ringer hon först och främst in någon av de ordinarie.

Tina har assistans dygnet runt och har ett rullande schema där alla de fem ordinarie jobbar alla tider på ett rullande schema: 7-16, 16-22, 22-07. Tina säger att hon alltid haft det så, att hon föredrar en på dagen, en på kvällen och en på natten, framför att de till exempel jobbar hela dygnspass.

På helgerna har hon däremot bara två pass per dygn. Fördelen med det är att hon inte behöver byta mitt i någon aktivitet. ”Sen är det så att assistenterna är bra på olika saker så jag styr lite vad jag hittar på beroende vem som jobbar”, säger hon (se tipset Nyttja assistenternas olika personligheter).

Eftersom de bara jobbar 90 % finns möjligheten att rycka in när någon är sjuk. Men Tina har även tre assistenter som jobbar vid behov. De tre har arbetat för henne tidigare och kan arbetsuppgifterna.

Skräddarsydda frågor vid intervjun

arbetssökande i en intervju med sin arbetsgivare

Många av Tinas frågor vid intervjun är skräddarsydda för henne. Hon vänder och vrider på frågorna för att bättre kunna se vad för person det är.

Förutom att hon ställer ett antal ”allmänna frågor” under anställningsintervjun ställer hon frågor som är mer anpassade till hennes egen situation, som är viktiga för henne. En är om de har några fobier, om de till exempel tycker det är jobbigt att åka hiss. En annan fråga handlar om det går bra att sitta mycket en dag, eftersom hon själv sitter och behöver assistenter som själva kan göra det.

Hon säger också att hon ställer om samma frågor men vänder lite på den: ”om de till exempel säger att det går bra att sitta frågar jag: ‘Vad är det som går bra? Hur länge kan du sitta still?’ På det viset kan jag se den sökandes personlighet bättre”.

En annan viktig sak för Tina och som hon ställer frågor om är sjukfrånvaron. Hon jämför sedan svaren med referenserna.

Assistans vid matlagning

Ett av Tinas största intressen är matlagning och hon lagar ofta mat efter recept från tidningar.

Tina säger att de assistenter som hon har nu jobbat så länge så att de vet hur hon vill ha maten. ”Om jag gör köttfärssås så har de koll på hur löken ska hackas så det behöver jag inte upprepa”. Men när de är nyanställda får hon lära upp dem: ”då får jag ju säga precis hur det ska vara, om det till exempel ska hacka löken fint eller i halvmånar”.

Kryddar gör hon för det mesta själv. ”Assistenten håller fram kryddburken och så tar jag en sked. Jag har ju lagat mat i många år så jag vet ungefär hur mycket kryddor jag vill ha.”

Prata prata prata

Tina känner sig väldigt nöjd med sin assistans och hon har sällan konflikter. Hon tror att det handlar om information och om att prata mycket.

Tina har inte haft några konflikter med sina assistenter på många år och en av orsakerna tror hon är att hon förebygger det med mycket information. Hon strävar också efter att ha en ständigt pågående kommunikation med assistenterna, ”prata prata prata”, som hon säger.

Det handlar också om att ”ge och ta”.  Så här förklarar Tina: ”Om en assistent ber om att sluta klockan 4 dagen därpå istället för halv 5 då svarar jag: ’ja, det kan du göra, men kan du komma en halvtimme tidigare på morgonen istället så kan vi göra klart det här’. Om de har önskemål om ledighet så är det bara att fråga. Jag har nästan aldrig sagt nej”.

Tina tror också att en av orsakerna till att hon sällan har konflikter beror på vilka assistenter hon anställer. Hon vill att hon och assistenten ”fungerar ihop” och att de delar intressen med henne. Att de är utbildade eller har tidigare erfarenhet av personlig assistans spelar däremot ingen roll för Tina. ”Nej, jag har jobbat med att utbilda själv så det kan jag fixa med hemma”.

Hon säger också att det gäller att ha en bra introduktion.

Assistenterna har olika ansvarsområden

Tinas assistenter har olika ansvarsområden som är anpassade till assistenternas egna intresseområden och färdigheter.

I tipset Nyttja assistenternas olika personligheter beskriver Tina hur hon, för allas bästa, utnyttjar det faktum att assistenterna är bra på olika saker. Det gör till exempel att hon gett assistenternas olika ansvarsområden som passar var och en. En assistent har hand om förrådet: ”jag brukar städa det en gång om året men själv kommer jag inte ens in så jag kan bara se in genom dörren.” En annan assistent sköter alla papper, sätter in räkningar och så vidare. ”Henne har jag också visat från början och nu vet hon ju, till exempel att jag aldrig sparar reklam så den slängs automatiskt”. En tredje har hand om återvinning.

Nyttja assistenternas olika personligheter

Tina strävar efter bra flyt och beskriver sig själv som flexibel. För allas bästa nyttjar hon assistenternas olika personligheter och väljer sysslor utifrån vem som jobbar.

Tina bor i villa och det blir mycket arbete med att ta hand om huset och trädgården och hon har insett att de olika assistenterna är bra på och också roade av olika saker. ”På våren, till exempel, ska jag fixa i trädgården och förrådet. Då får den som orkar och har lust ta hand om förrådet medan en annan kanske tycker om blommor och vill plantera”, säger hon.

Enligt hennes schema sker ett byte klockan fyra varje eftermiddag så det finns möjligheter för Tina och assistenten att fullfölja dagens sysslor, utan ett byte mitt i.

Tina har också olika ansvarsområden för olika assistenter. Se tipset Assistenterna har olika ansvarsområden.

Det ska flyta

”Bra flyt” är något av nyckelord för Tina. Det gör att hon vill ha assistenter som kan ta egna initiativ.

Tina säger att hon vill ha bra flyt, att hon helt enkelt vill ha det som människor i största allmänhet. Det innebär att hon vill ha assistenter som förstår vad som ska göras och kan ta egna initiativ. Hon vill till exempel inte säga till sina assistenter att ta ut soporna utan de ska själva se att det ska göras. Och när hon kommer innanför dörren vill hon inte vara tvungen att be de att ta av henne jackan. ”Nej, det ska bara flyta. För det gör det för icke-funktionshindrade och så vill jag också ha det. Jag vill inte hålla på och tjata, dessutom tycker inte assistenterna om det heller – de vet ju att de ska ta av mig jackan”.

Själv är hon väldigt nöjd med sin assistans och hon tycker att hon har flytet som hon strävar efter. Mycket handlar om att hon har assistenter som jobbat länge och som delar hennes intressen. ”I dagsläget känner ju vi varandra så extremt väl så jag behöver inte tänka så mycket utan det flyter på helt fantastiskt och det är så jag vill ha det”, säger hon.

Namn på kläderna

Tina har olika namn på sina kläder. Det förenklar mycket när hon klär sig.

Många av Tinas kläder har fått namn, till exempel: David Bowie-tröjan, Ullisbyxorna eller Barbrotröjan. Det gäller de flesta av hannes plagg, säger hon. ”Oftast så har jag döpt dem till nånting”. Att ha namn på kläderna förenklar påklädningen eftersom assistenterna har lärt sig namnen och det gör också att det blir lättare att hitta i garderoberna.

Namnen kommer till logiskt och spontant. ”Det finns oftast en koppling”, säger hon ”som Ullisbyxorna till exempel, det är ett par byxor som en assistent, Ulrika, sydde till mig. En tröja jag fick av svärmor fick heta Barbrotröjan”.