Om Robert L

Robert har en cp-skada och har haft assistans sedan 1993. Han är beviljad 53,5 assistanstimmar i veckan och är medlem i ett kooperativ som sköter hans assistans.

Anordnarens inskolning för assistenter

InskolningRoberts anordnare har en inskolningsprocess för alla nya assistenter.

Så här beskriver Robert själv processen i punktform:

1. Ett möte på anordnarens kontor anordnas, där jag själv också deltar så klart.
2. Jag säger ja eller nej, beroende på hur personkemin stämmer.
3. Den blivande assistenten får vara med hos mig en dag tillsammans med ordinarie assistent.
4. Om allt känns bra så blir det en ny dag där den nya assistenten gör alla sysslor med en ordinarie assistent bredvid i bakgrunden.
5. Den nye assistenten arbetar sitt första pass själv. Tanken är då att den nya assistenten skall klara av dagen själv, men att den ordinarie finns på plats för eventuella frågor mm.

Robert säger också att anordnaren också har en ”handbok” med grundläggande information om att arbeta som personlig assistent.

Engagerad i Handikapprådet

Robert sitter i det Handikapprådet i sin kommun och får extra assistanstimmar för möten.

Robert säger att det finns mycket att göra i det kommunala Handikapprådet. Och han tycker att de gör skillnad – ”det är mycket som inte funkar som det ska, om ingen engagerades sig skulle inget hända”. Mycket handlar om att göra saker och ting tillgängliga: ”vi i rådet har genomfört en inventering av tillgängligheten i centrum och dess butiker. Där visade det sig att många av butikerna inte är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.”

Robert får extra assistanstimmar, som ligger utanför schemat, för möten, ungefär 10 timmar i månaden. På frågan om hur han använder assistenterna på mötena svarar han att de antecknar och att de ”bara är med så att allting funkar som det ska, pratar gör jag ju själv”.

Uppdraget kräver dock ett visst tålamod: ”Saker och ting tar lång tid. Vi i rådet får inte ta beslut själva, utan fungerar som rådgivare till kommunen” säger han.

Föredrar självgående

självgående assistenterRobert vill ha självgående assistenter. Vissa hushållssysslor vill han att de fixar utan hans närvaro.

Många andra assistansanvändare menar Robert vill vara med och till exempel laga mat, städa och tvätta men Robert vill ha assistenter som kan sköta det på egen hand. Han vill också att de ska vara självständiga och till exempel kunna se eller förstå vad som ska göras.

När nya assistenter börjar jobba för Robert börjar han träna upp dem så att de själva ska förstå vad han vill att de ska göra på egen hand. På frågan om han därmed vill ha ”pigga och alerta” assistenter svarar han att det på sätt och vis är självklart men att det är viktigt att de inte ska vara för energiska, att det ska finnas en balans: ”när det gäller mer personliga val är jag så klart med, det är ändå i mitt hem assistenten arbetar”, säger han.

På frågan om han redan i rekryteringsprocessen kan se att de sökande har ta-egna-initiativ-potential svarar han att man ser det ganska snabbt.

Träningen sker muntligt, han är med och förklarar och det finns inte några skriftliga instruktioner.

Robert säger att det är väldigt individuellt hur lång tid det tar för en assistent att kunna jobba självständigt på det sätt som han önskar, ”det kan skilja väldigt mycket beroende på person, vissa vågar ta egna initiativ snabbare än andra”.

Tar hjälp av nattpatrull

Natt

Natt

Robert har bara assistans dagtid och en nattpatrull kommer och hjälper honom i säng.

Robert har 7,5 timmes assistans på vardagar och 8 timmar på lördagar och söndagar. Tiden är förlagd till dagtid så assistenterna jobbar till halv fyra på dagarna. Därefter är han ensam. Han har trygghetslarm och en nattpatrull kommer ”och kastar mig i säng”, som han säger.

Robert själv trivs med att ha det så och tycker det är skönt att klara sig själv på kvällarna. Det blir mycket facebookande och bland ringer han en kompis.

När det gäller maten förbereder assistenten ett kvällsmål som han sedan värmer i micron. ”Allt ska vara upplagt i tallrik, skuret i bitar samt placerat i kylskåpet så att jag kan komma åt det”, säger han.

Samtidigt säger han att det var bättre förut, ”nu har lagt ut nattpatrullen på entreprenad, vilket leder till att jag får vänta mycket längre innan jag får den hjälp jag behöver”.

Han lägger också till att ifall funktionsnedsättningen skulle försämras kanske hans behov av kvälls- och nattassistans förändras.

Assistenter att bolla idéer med

hitta lösningar

hitta lösningar

Robert ser sina assistenter lite som kompisar och han tycker personkemin är viktig när han rekryterar nya assistenter. Han ser gärna att de är sociala, lättpratade och fria i sitt sätt att tänka.

Robert säger att han vill ha assistenter att bolla idéer med och att de kan ”tänka utanför boxen”. Då tycker han att han få mer frihet i sina aktiviteter och kan utnyttja assistansen bättre. ”Mina assistenter får gärna vara öppensinnade och öppna för nya idéer så att vi inte bara sitter hemma”.

Assistenter med undersköterskeutbildning

Utbildning

Utbildning

Robert har en del fysiska besvär som gör att han vill att hans assistenter ska ha en undersköterskeutbildning.

Robert säger att hans funktionsnedsättning blir sämre med tiden och att det därför är bra att personalen vet vad de ska göra i olika situationer. ”Jag har till exempel bröstsmärtor ibland”, säger han, ”idag är det lindrigt, men om det blir värre är kunskapen från en undersköterska bra att ha”.

För Robert handlar det också om att se framåt. Hans diagnos kanske kommer att göra att behovet blir än mer aktuellt någon gång i framtiden, och på det här sättet förbereder han det behovet.